Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet.

Ekologisk kycklingproduktion är försvinnande liten jämfört med konventionell produktion. En undersökning visar att marknad och ekonomi följt av komplexa regler är det som uppfattas som ekologisk kycklings största problem. Syftet med examensarbetet är att ge ett förslag till hur en modern produktion av ekologisk slaktkyckling kan gå till, samt var och hur den färdiga produkten kan säljas. En av de stora utmaningarna i Sverige är att det saknas långsamväxande hybrider. Sådana raser underlättar den ekologiska produktionen, där kycklingarna ska bli 81 dagar gamla innan slakt enligt KRAVs regler. Övriga problem är hälsa hos djuren då de inte får behandlas förebyggande mot sjukdomar, därför är god hygien avgörande. Ett annat problem är att få till en bra betesdrift där djuren inte för ofta kommer tillbaka till samma bete.

Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Byggbranschen är den näst största branschen i Sverige och sysselsätter direkt och indirekt en halv miljon människor. Byggbranschens storlek gör den betydande för både miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhället.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis på den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i användning av dessa är av stor betydelse för att hämma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus på gipsspill i byggbranschen.

Det finns en rad olika faktorer som påverkar när en konsument väljer livsmedel. Det har framkommit i flera studier att konsumenter är dynamiska och att det inte är helt utrett hur de resonerar. Denna studie har valt att fokusera på livsmedelsmärkning men behandlar även fler faktorer. Metoden för studien är fokusgrupper som har gjorts vid Göteborgs Universitet. Därmed har studien en kvalitativ ansats och strävar efter att öka förståelse och generera idéer angående faktorer som influerar valet av livsmedel.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Hållbar utveckling består av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock på att fördelningen mellan dessa är mycket ojämn inom livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftast tyngre än de sociala. En jämn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. Fortsättningsvis menar forskning att, alla aktörer i livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hållbar utveckling.

Detta examensarbete är en studie av turbinoperatörers arbete under driftsituationen husturbindrift vid Ringhals kärnkraftverk. Syftet är att undersöka dels under vilka förutsättningar turbinoperatörerna arbetar under detta driftfall och dels hur de grafiska användargränssnitten kan anpassas till driftfallet för att möta operatörernas informationsbehov. Utifrån intervjuer, observationer under simulatorträning, uppgifts- och länkanalyser fastställdes operatörens informationsbehov under husturbindrift och designkriterier för ett situationsanpassat gränssnitt togs fram. Arbetssättet Cognitive Work Analysis har fungerat som ett ramverk för studien. De viktigaste designkriterierna är: - Parametrar som är viktiga för situationen ska presenteras tillsammans med mål och/eller gränser för värdet som visas.

Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande.För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer.

Stendörren är ett populärt rekreationsområde och kombinerat naturreservat/Natura2000-område i den Sörmländska skärgården. Syftet med studien var att öka kunskapen om vilka konflikter som förekommer i området, dels målkonflikter mellan olika besökskategorier och dels konflikter mellan förvaltningens mål och områdets nyttjande. Naturvärden och deras känslighet undersöktes genom sammanställning av tidigare inventeringar medan upplevda konflikter hos besökare undersöktes genom intervjuer och en enkätstudie. Materialet kompletterades med en observationsstudie av besökarnas geografiska fördelning i området. Resultaten visade att strandområden var de mest besökta delarna och höll även de naturtyper som var mest känsliga för störning från friluftslivet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur riskbilden ändras i en övergång från de idag förbjudna bromerade flamskyddsmedlen till andra alternativ med hänsyn till befintlig kunskap och effekter på människa och miljö. Användningen av bromerade flamskyddsmedel BFR har ökat stort sedan 50-talet. Idag uppskattas den totala produktionen till 200 000 ton/år. De fem vanligaste bromerade flamskyddsmedlen och de som främst tas upp i detta arbeta är: Tetrabrombisfenol A (TBBP-A), Penta-, Octa-, och Decabromdifenyleter (PBDE) samt Hexabromcyklodekan (HBCDD). Dessa ämnen finns i många olika varianter där egenskaperna kan variera.

Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte.

Titel:Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurssex.Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt.Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT.Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrågor.

I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden.