Sökresultat:
711 Uppsatser om Ekologisk omställning - Sida 24 av 48
Separation med begrÀnsad fysisk kontakt - ett sÀtt att minska stressen och öka vÀlfÀrden för ko och kalv inom mjölkproduktionen?
Separation av ko och kalv sker tidigt inom bÄde konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gÄ tillsammans under rÄmjölksperioden, det vill sÀga de första fyra dygnen. Nyligen Àndrades reglerna till endast ett dygn och nÀrmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, dÀr djuren separeras omgÄende efter födseln. Detta innebÀr en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, dÀr ko och kalv skiljs Ät i samband med kalvens könsmognad eller Ànnu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebÀr en stress och ett potentiellt vÀlfÀrdsproblem för bÄde ko och kalv.
Baltic 21 kontra Helcom : HÄllbarhet eller Modernisering
The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development.This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created.
OmvÄrdnad Àr inte ett kvinnoarbete: det Àr ett arbete för sjuksköterskor : ? Manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll
Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.
Konsumenters efterfrÄgan av ekologiska livsmedel : En fallstudie i Stockholm
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Ăstermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Ăr det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Ăstermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.
Ekologiska val i en e-handelskontext : En mental modell över anvÀndares köpbeteende
Att köpa ekologiskt Àr ingen ny företeelse, men i takt med att bÄde e-handel och efterfrÄgan pÄ ekologiska varor konstant ökar sÄ behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krÀvs förstÄelse för anvÀndaren och dess behov. Genomatt kartlÀgga mÄlinriktade beteenden gÄr det att pÄvisa nÀr en anvÀndare Àr mottaglig för ett ekologiskt val pÄ en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrÄn anvÀndares mÄlinriktade beteende och denna kan anvÀndas som stöd av designers för att förstÄ nÀr en anvÀndare Àr mer mottaglig för ekologiska val pÄ en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartlÀggning över nÀr en anvÀndare Àr mer öppen för ekologiska val..
Att leva med en ovanlig sjukdom: Cervikal dystoni ur ett personperspektiv.
Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys
Adaptionsmodell.
Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande
muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r,
vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.
Nyhetsmedias framst?llning av brott: effekter p? attribuering av ansvar och straff till f?r?vare
Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida
nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har
ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta
testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar
p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34
m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.
Adoptivbarn : Skyddsfaktorer som frÀmjar adoptivbarns anpassning och utveckling
Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som frÀmjade adoptivbarns anpassning och utveckling. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn barnets, adoptivförÀldrarnas och omgivningen/samhÀllets perspektiv. De teoretiska utgÄngspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmÀnhet. Som metod valdes litteraturstudie dÀr fem artiklar valdes ut för att besvara frÄgestÀllningarna.
Marknadens pÄverkan pÄ företags innovationsprocesser ? Innovation ur ett miljöperspektiv
I ett samhÀlle dÀr miljöfrÄgorna tar allt större plats i media och i politiken vÀxer miljömedvetenheten hos konsumenterna. Allt fler handlar ekologisk mat och Ätervinner i hemmet. Den ?gröna? marknaden Àr med andra ord en vÀxande marknad dÀr det finns möjligheten att kunna sÀlja ?gröna? produkter inom alla omrÄden.Rapporten har syftat till att utreda de samband som finns mellan en ökad miljömedvetenhet hos marknaden och företags innovationsprocesser utifrÄn denna ökning. Rapporten bygger frÀmst pÄ resultat frÄn intervjuer med tvÄ stycken företag, i denna rapport Ericsson och Vattenfall, men tar Àven med kortare resultat och analys frÄn intervjuer med ytterligare sex stycken företag inom olika industrier.Rapporten visar pÄ att just marknaden har en relativt liten pÄverkan.
Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning
Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by
reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability
reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance
sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s
goal of net-zero emissions by 2050.
En varierad vÀxtföljd som huvudmetod att förebygga skadeangrepp : - fokus pÄ vÀxtskydd av kÄlvÀxter och morötter i ekologisk odling
Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.
Artkunskap inom gymnasieskolans ekologiundervisning : En studie kring artkunskapens betydelse för förstÄelsen av ekologi
I denna rapport presenteras en studie vars syfte Àr att undersöka vilken vikt lÀrarna lÀgger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lÀrarna anser att artkunskap har för betydelse för förstÄelsen av ekologiska samband. Studien undersöker ocksÄ om det föreligger nÄgot samband mellan elevernas artkunskap och deras förstÄelse för ekologi.Sex lÀrare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever frÄn lika mÄnga klasser inom naturvetarprogrammet. LÀrarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstÄ ekologiska samband. En övervÀgande del av lÀrarna har ocksÄ ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner.
Försörjning av vitamin E hos mjölkkor i ekologisk produktion :
I Augusti 2000 beslutades att anvÀndandet av syntetiska vitaminer inte lÀngre tillÄts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gÀller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa pÄ möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, Àr nödvÀndiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens.
I norra Europa har korna en kort betessÀsong.
Sjuksk?terskors erfarenheter av att v?rda barn med procedurrelaterad sm?rta : En litteraturstudie
Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.
Med ramar och kramar : En studie om hur skolpersonal upplever arbetet mot mobbning inom skolan
Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.