Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk Àr att det ska vara sjÀlvförsörjande och att nÀringsÀmnen ska Äterföras till marken dÀr de skördats. EU har lÀnge strÀvat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjÀderfÀ ska vara ekologiskt producerat, men mÄlet har flera gÄnger skjutits upp pÄ grund av bristen pÄ ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen anvÀnds syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte Àr tillÄtet i ekologisk produktion som istÀllet frÀmst anvÀnder fiskmjöl, en rÄvara som inte anses hÄllbar pÄgrund av överfiskning och reducerade fiskebestÄnd. Musselmjöl Àr ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkÀnt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet frÄn blÄmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vÄr rapport Àr att granska musselmjöl som alternativ proteinkÀlla för att nÄ ett 100 % ekologiskt foder till fjÀderfÀ.

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor förhÄller sig till de tvÄ begreppen ekologiskt och nÀrproducerat. Fokus ligger pÄ vad som av konsumenten uppfattas som nÀrproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som pÄverkar konsumenterna d.v.s. varför vÀljer de ekologisk eller nÀrproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hÀlsa och miljö ihop med det ekologiska och nÀrproducerade? Studien Àr en undersökning med en sÄ kallad etnografisk metod dÀr observationer och intervjuer genomförts pÄ plats i butik.

The purpose of the study is to explore the internal implementation and communication of ecological sustainability within an organization and to identify obstacles and challenges that may arise. To address the study's purpose and research questions, a qualitative methodology and semi-structured interviews were used. Respondents were selected from two different units within a large global organization operating in the automotive industry. The study's findings indicate that the organization's sustainability efforts are extensive and integrated across several departments. It is also evident that sustainability initiatives are primarily driven by upper management within the organization, although there is room for lower hierarchical levels to provide some feedback.

Syftet med studien var att undersöka vad som fÄr mÀn som brukar vÄld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att fÄ professionell hjÀlp, samt att pÄbörja och fortsÀtta ett förÀndringsarbete. De frÄgestÀllningar som anvÀnts handlade om hur mÀnnen hittar motivation, vad som gör att de vill förÀndras, vad i den professionella relationen de tycker Àr positivt respektive negativt för förÀndring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller frÀmjar förÀndring. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre mÀn som gick i ett behandlingsprogram via frivÄrden efter att ha utövat vÄld i nÀra relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i mÀnnens berÀttelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjÀlp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp frÄn generell systemteori och socialpsykologi.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i vÄra allt tÀtare stÀder? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhÄllande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevÀrden för stadsmÀnniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera ocksÄ den tÀta stadens smÄskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvÀvda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrÄn relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet Àr att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulÀr som bÀttre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och smÄskaligare grönt nÀtverk ocksÄ inne i den tÀta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas dÀrefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för omrÄdet Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Studien Àr en kvalitativ ansats inom det socialvetenskapliga forskningsomrÄdet som syftar till att studera hur internetdroger marknadsförs pÄ hemsidan MysteriousPlants, hur medlemmar pÄ det sociala internetforumet Flashback diskuterar kring Àmnet internetdroger samt att undersöka hur myndighetspersoner arbetar för att motverka internetdroger. Studien har genomförts med hjÀlp av retrospektiva observationer av MysteriousPlants och Flashback samt av intervjuer med myndighetspersoner. Studiens teoretiska utgÄngspunkter bestÄr av hÀlsopsykologi, ekologisk systemteori och interaktionsteori. I resultatet framkommer hur MysteriousPlants marknadsför sina varor. En slutsats som framkommer i analysen Àr att marknadsföringen pÄ hemsidor som sÀljer internetdroger inte skiljer sig avsevÀrt frÄn internetsidor som sÀljer andra varor.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en ökad förstÄelse av hur elever uppfattar den kommande transitionen till 7:an. Som grund för den hÀr uppsatsen ligger intervjuer i vilka 13 elever i slutet av 6:an medverkat. Eleverna som intervjuats Àr positiva till den kommande transitionen, övergÄngen, till högstadiet. De ser framemot en ny skola, nya kamrater, ökad frihet och större ansvar. Elevernas förutsÀttningar för hur den nya klassbildningsprocessen till hösten kommer att se ut skiljer sig nÄgot mellan de tvÄ mottagande högstadieskolorna.

Sveriges miljömÄlssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. NÀr systemet antogs i Sveriges riksdag sÄ angavs 2020 som systemets slutÄr, till vilket den miljömÀssiga kvaliteten som miljömÄlen definierade skulle ha uppnÄtts. I dagslÀget har NaturvÄrdsverket dock bedömt att enbart tvÄ av de sexton nationella miljömÄlen kommer att nÄs, vilket pÄvisar hur Sveriges samhÀllsutveckling inte Àr i linje med den som miljömÄlssystemet föresprÄkar.I undersökningar som gjorts har det pÄvisats att det frÀmst Àr mindre kommuner som upplever att systemet Àr en stor utmaning. I denna fallstudie studeras sÄledes pÄ vilket sÀtt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömÄlen och vad som hÀnder dÄ beslut ska tas som frÀmjar en miljömÀssig hÄllbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien pÄvisar hur ekonomi ofta fÄr vara den bestÀmmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömÄlen fick en lÀgre prioritet.

The purpose of this bachelor degree thesis is to analyze technical issues associated with an implementation of a low sloping trash rack with narrow spacing. A hydropower plant in Umea?lven was used as a case study. The basis for the study was a model where trash racks were dimensioned for inclinations between 25 and 45 degrees. Corresponding head loss, durability and water speed through the rack were then determined for each inclination.

Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk ÅngestbenĂ€genhet, Psykisk ÅngestbenĂ€genhet, StresskĂ€nslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk Ă„ngestbenĂ€genhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.