Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhĂ„llbar utveckling och utbildning somhĂ„llbar utveckling, dĂ€r den senare Ă€r skeptisk till experters förmĂ„ga att sĂ€kert veta om ett beteende Ă€r mer hĂ„llbartĂ€n ett annat och istĂ€lletföresprĂ„kar en pluralistisk och kritisk ingĂ„ng dĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande premieras. Valet mellan att frĂ€mja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestĂ„r av tvĂ„ delar: Den första undersöker vilket innehĂ„ll som ges till utbildning och hĂ„llbar utveckling i utsagor frĂ„n utbildningsansvariga för lĂ€rarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehĂ„lleti utbildning och hĂ„llbarutvecklingförhĂ„ller sig till dilemmat med normativitet som nĂ€mns ovan.De slutsatser som kan dras utifrĂ„nundersökningen Ă€ratt innehĂ„llet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrĂ„ntidigare studier. Det visar pĂ„ att det har börjatvĂ€xa fram en ram för vad hĂ„llbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehĂ„ll.

The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development.This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Att köpa ekologiskt Àr ingen ny företeelse, men i takt med att bÄde e-handel och efterfrÄgan pÄ ekologiska varor konstant ökar sÄ behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krÀvs förstÄelse för anvÀndaren och dess behov. Genomatt kartlÀgga mÄlinriktade beteenden gÄr det att pÄvisa nÀr en anvÀndare Àr mottaglig för ett ekologiskt val pÄ en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrÄn anvÀndares mÄlinriktade beteende och denna kan anvÀndas som stöd av designers för att förstÄ nÀr en anvÀndare Àr mer mottaglig för ekologiska val pÄ en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartlÀggning över nÀr en anvÀndare Àr mer öppen för ekologiska val..

Gröna tak Àr ett samlingsnamn för vegetationssystem anlagda pÄ takkonstruktioner. Olika former av gröna tak kan spÄras flera hundra Är tillbaks i tiden och Àr stÀndigt en vÀxande del i att skapa hÄllbara utemiljöer. Största delen forskning inom Àmnet sker i Tyskland men begreppet vÀxer sig stÀndigt starkare i övriga delar av vÀrlden. Gröna taks frÀmsta egenskap Àr att fungera i system för dagvattenhantering men de har Àven mÄnga andra fördelar, bÄde funktionella och estetiska. Detta examensarbete Àr en studie av intensiva gröna tak, som i regel definieras som ett grönt tak med en överbyggnad pÄ minst 15 cm. Bakgrunden till arbetet grundar sig pÄ en vilja att studera intensiva gröna tak nÀrmre, för att förstÄ dess möjligheter och begrÀnsningar.

Det du hÄller i din hand Àr ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i Àmnet vÀlkomnas du anvÀnda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet. ?Jordens klimat hÄller pÄ att förÀndras. För Sveriges del innebÀr det stigande medeltemperaturer, förÀndrade nederbördsmÀngder, förhöjda vattennivÄer och mer frekventa extrema vÀdersituationer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som frÀmjade adoptivbarns anpassning och utveckling. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn barnets, adoptivförÀldrarnas och omgivningen/samhÀllets perspektiv. De teoretiska utgÄngspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmÀnhet. Som metod valdes litteraturstudie dÀr fem artiklar valdes ut för att besvara frÄgestÀllningarna.

I ett samhÀlle dÀr miljöfrÄgorna tar allt större plats i media och i politiken vÀxer miljömedvetenheten hos konsumenterna. Allt fler handlar ekologisk mat och Ätervinner i hemmet. Den ?gröna? marknaden Àr med andra ord en vÀxande marknad dÀr det finns möjligheten att kunna sÀlja ?gröna? produkter inom alla omrÄden.Rapporten har syftat till att utreda de samband som finns mellan en ökad miljömedvetenhet hos marknaden och företags innovationsprocesser utifrÄn denna ökning. Rapporten bygger frÀmst pÄ resultat frÄn intervjuer med tvÄ stycken företag, i denna rapport Ericsson och Vattenfall, men tar Àven med kortare resultat och analys frÄn intervjuer med ytterligare sex stycken företag inom olika industrier.Rapporten visar pÄ att just marknaden har en relativt liten pÄverkan.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

I denna rapport presenteras en studie vars syfte Àr att undersöka vilken vikt lÀrarna lÀgger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lÀrarna anser att artkunskap har för betydelse för förstÄelsen av ekologiska samband. Studien undersöker ocksÄ om det föreligger nÄgot samband mellan elevernas artkunskap och deras förstÄelse för ekologi.Sex lÀrare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever frÄn lika mÄnga klasser inom naturvetarprogrammet. LÀrarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstÄ ekologiska samband. En övervÀgande del av lÀrarna har ocksÄ ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner.

I Augusti 2000 beslutades att anvÀndandet av syntetiska vitaminer inte lÀngre tillÄts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gÀller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa pÄ möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, Àr nödvÀndiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessÀsong.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.