I vÄr vardag möter vi stÀndigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikÀmnet och dÀrför Àr det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstÄ hur elever tÀnker och resonerar nÀr de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolÄr 3 gÄr tillvÀga nÀr de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar pÄ elevers val av lösningsstrategier, i vilken utstrÀckning laborativt material anvÀnds, samtidigt som en jÀmförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda pÄ detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever anvÀnder flera olika lösningsstrategier och Àven kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudrÀkning och laborativt material.

Kommunikation och interaktion Àr viktigt för att utveckla bÄde sprÄklig och social kompetens. Barn som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fÄr dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svÄrt kan det vara att interagera och dÀrigenom skapa relationer med jÀmnÄriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jÀmnÄriga, speciellt hur de bygger upp och upprÀtthÄller gemensam förstÄelse i samtal. Studien innefattade tvÄ unga pojkar som pÄ grund av cerebral pares (CP) saknade talförmÄga och dÀrför anvÀnde bliss som AKK.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Fondsparandet i Sverige har ökat frÄn 300 miljoner kronor till 1600 miljarder kronor pÄ drygt 30 Är. Denna ökning har skapat ett behov av kompetent rÄdgivning för att fatta investeringsbeslut inom detta finansiella omrÄde. FondrÄdgivning till konsumenter ges för att underlÀtta finansiella beslut och bör dÀrför ha strategier för att ge ett lÀmpligt beslutsunderlag. Denna studie syftade till att ge en djupare förstÄelse för rÄdgivningsstrategiernas uppbyggnad och hur dessa kan optimeras. Vidare förklarades den bakomliggande processen till dessa strategier samt vilka skillnader som fanns mellan olika aktörer pÄ marknaden.

Syftet med studien Àr att undersöka genus inverkan pÄ undervisningen i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Fokus har legat pÄ att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielÀrare fÄ insikt i hur de tÀnker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstÄr i relation till detta. Teorin som denna studie vilar pÄ Àr dels en genusteori och dels en jÀmstÀlldhetsteori. Resultatet i studien visar att lÀrarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, dÄ de uppfattade killar som mer dominanta i Àmnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansÄg dock inte att Àmnesplanen eller undervisningens utformning gynnade nÄgot av könen i större bemÀrkelse utan att det snarare har att göra med klassamansÀttningar och individernas personligheter.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Detta examensarbete Àr utfört vid Linköpings Tekniska Högskola och Arla Foods i Linköping under vÄrterminen 2009.Arla Foods i Linköping invigdes Är 1978 och gÄr under benÀmningen specialproduktsmejeri. Ett specialproduktsmejeri arbetar i huvudsak med att förÀdla basprodukter genom att t.ex. smaksÀtta creme fraiche, yoghurt och mjölk.Detta arbete inleddes med en omfattande datainsamling och intervjuer med anstÀllda pÄ mejeriet vilket bidrog till att skapa en bild av nulÀget pÄ mejeriet som i rapporten kunde beskrivas och analyseras. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om dagens sÀtt att styra materialflödet av emballage kunde förbÀttras samt att undersöka vilka möjligheter en ny lagerlokal skulle ge. Analysen visade att det fanns rum för förbÀttring vad gÀllde bl.a.

Konkurrensen inom den svenska telekommunikationsbranchen har tÀtnat under de senaste Ären vilket har medfört att konsumenterna har fler operatörer att vÀlja mellan. För företag i en marknadsledande position gÀller det att försöka bemöta konkurrensen pÄ ett effektivt sÀtt för att bibehÄlla sin position NÄgot som spelare en viktig roll Àr varumÀrket, eftersom ett vÀlkÀnt varumÀrke ofta betraktas som den mest betydelsefulla intrÀdesbarriÀren. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska marknadsledande företag anvÀnder sitt varumÀrke för att stÀrka och bibehÄlla sin position pÄ marknaden. De slutsatser som vi kom fram till var att den befintliga teorin i mÄnga hÀnseenden passar bra ihop med de strategier som företaget har valt. Den största skillnaden mellan teori och verklighet Àr att företagets verklighet Àr mer flexibel och inte lÄst till att anvÀnda endast en strategi, istÀllet föredrar marknadsledaren att anvÀnda en kombination av olika strategier.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn pÄ balans mellanarbete och privatliv. ForskningsfrÄgor som anvÀnts Àr bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sÀtter grÀnsermellan arbete och privatliv, men ocksÄ om strategier anvÀnds, bÄde frÄn företagensoch individers sida, för att fÄ en bÀttre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpÄ advokatbyrÄ. De Àr i varierande Äldrar med olika befattningar, hararbetat olika lÀnge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras pÄ kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen dÀr etiska aspekter beaktades bÄde vid det tillfÀllet och under intervjuernasgÄng. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrÄn en intervjuguide,materialet sammanstÀlldes och organiserades i teman.

En ny vÀrld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren pÄ okÀnd mark dÄ sociala medier introducerar helt nya prövningar dÄ konsumenten sjÀlv kan styra över det publicerade materialet som ett företag vÀljer att lÀgga ut. Kommunikationens tillvÀgagÄngssÀtt mellan en kund och ett företag har förÀndrats, och dÀrmed Àven beteendemönstret för respektive part. Detta leder till mÄnga frÄgetecken som; hur gÄr företaget tillvÀga? BehÄller vi ett traditionellt angreppssÀtt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr tvÄ aktuella aktörer pÄ marknaden har valts ut och dÀrefter intervjuats.

Studien Àmnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder anvÀnder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser Àven att genomföra en jÀmförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förstÄelse för hur CFDs kan anvÀndas som instrument och vilka strategier som Àr mest lÀmpade beroende pÄ mÄl och riskpreferenser.Studien Àr byggd pÄ det deduktiva synsÀttet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod anvÀnds varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hÀmtats frÄn flertalet kÀllor dÀr bÄde artiklar, böcker och Internet har anvÀnts.De strategier som anvÀndes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna anvÀnde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna pÄ lÄgt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet.

I Sverige ser vi idag en arbetsmarknad som Àr lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld, detta kan man se exempel pÄ inom svenska företags- och organisationsledningar samt styrelser dÀr kvinnor Àr starkt underrepresenterade. Den rÄdande strukturen bidrar till att kvinnor i stor utstrÀckning exkluderas frÄn de högsta befattningarna och har svÄrt att överkomma de hinder som möter dem under karriÀren. Dessa hinder brukar benÀmnas glastak dÄ de syftar till det osynliga tak som försvÄrar kvinnors tilltrÀde till de högsta positionerna. Vi vill i denna uppsats belysa vikten av ett aktivt engagemang och arbete med jÀmstÀlldhet för att hjÀlpa kvinnor att avancera inom den egna organisationen. Genom fallstudier av tvÄ organisationer som anvÀnt sig av jÀmstÀlldhetsprojekt i sitt arbete för en jÀmstÀlld arbetsplats vill vi analysera hur de frÀmjar att kvinnor pÄ lika villkor som mÀn skall kunna nÄ toppositionerna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Efter flera Ärs vÀntan pÄ möjligheten till Äterköp av egna aktier har nyligen en ny lag trÀtt i kraft i Sverige vilken ger företagen möjlighet att Äterköpa 10 % av sina egna aktier. Det som tidigare varit möjligt för konkurrenter i andra lÀnder blev nu möjligt för svenska börsnoterade företag frÄn den 10 mars 2000. Debatten har tidigare kretsat mycket kring kursmanipulationer och insideraffÀrer vilket skall förhindras med en reglerad lagstiftning. Syftet med denna uppsats Àr att identifiera vilka motiv som ligger bakom företagsledningens beslut att Äterköpa egna aktier. Med utgÄngspunkt frÄn företag som fÄtt mandat vid respektive bolagsstÀmma att genomföra Äterköpsprogram har vi tagit kontakt med Ätta företag dÀr vi har genomfört telefonintervjuer med personer med anknytning till ledningen.