Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom litteraturstudier och med utgĂ„ngspunkt i ett antal kĂ€nda motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsĂ€tt belysa olika teorier utifrĂ„n nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjĂ€lp av sekundĂ€rdata i form av litteraturer inhĂ€mta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. BĂ„de svensk och engelsk litteratur som Ă€r skri-ven av kĂ€nda författare inom Ă€mnet har anvĂ€nts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende pÄ hur berÀkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen anvÀndes vid Stockholms universitet lÀsÄret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolÄr. Beskrivna berÀkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika berÀkningsstrategier. Matrisen bygger pÄ forskning om vilka berÀkningsstrategier som elever anvÀnder dÄ de utför berÀkningar i huvudet. Det Àr bÄde strategier som eleverna fÄtt lÀra sig i skolan och strategier som de sjÀlva har utvecklat.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA 136vt 2013Handledare: Ingegerd Enström.

Det finns fÄ studier kring hur organisationer gör nÀr de sÀtter sina priser pÄ tjÀnster, dÀrför Àr det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjÀmt ett vÀxande intresse och en ökad uppmÀrksamhet kring olika och nya hÀlsotrender med olika dieter och trÀningsformer, dÀr allt fler vÀljer att bli medlemmar vid olika gymanlÀggningar. DÀrför har denna uppsats följande problemformuleringar:Vad karaktÀriserar strategier och prissÀttningsprocesser hos lokala gym?Vilka prismodeller tillÀmpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mÄl? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lokala gym gÄr till vÀga nÀr de sÀtter sina priser, hur priserna i sin tur pÄverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jÀmföra tvÄ gym i Visby.

Ett grundlÀggande mÀnskligt behov Àr upplevelsen av trygghet och trots risker önskar mÄnga Àldre personer fortsÀtta att leva i sina egna hem Àven nÀr deras hÀlsa Àr hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland Àldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistÄnd. En kvalitativ ansats anvÀndes med avsikt att fÄ fördjupad förstÄelse för detta mÀnskliga fenomen. Sju Àldre personer intervjuades frÄn tvÄ stÀder i norra Sverige och de ombads att berÀtta om sin vardag och situationer dÀr de kÀnt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehÄllsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjÀlp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förstÄelse av valet. För att skapa en sÄdan förstÄelse har jag valt att utgÄ ifrÄn begreppen gemeinschaft och gesellschaft, nÀrmare bestÀmt hur valet kan förstÄs i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsÀttningarna Àr för dessa val. Jag har arbetat med frÄgestÀllningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv dÀr jag via smÄstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundlÀggande förstÄelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förstÄelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt tvÄ strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfÀlliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhÀlle, Är 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner mÀnniskor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet pÄ vÄrden och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi mÄste öka vÄr kunskap för att kunna tillgodose dessa mÀnniskors behov och uppnÄ den hÀlso- och sjukvÄrdslag som sÀger att alla mÀnniskor har rÀtt till en god vÄrd pÄ lika villkor. Syftet med denna studie var att fÄ ökad förstÄelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smÀrta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet anvÀnds Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjÀlpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvÄrdnad.

LÄngtidsplanerat underhÄll (LPU) vilket man i dagligt tal kallar för planerat underhÄll Àr ÄtgÀrder som görs med flera Ärs mellanrum och kostar sÄ mycket att det behöver budgeteras i förvÀg. Komplexiteten i byggnaderna gör det nödvÀndigt med datoriserade system vilket centraliserar informationen och Àr ett bra verktyg för underhÄllsplanering. Syftet med rapporten Àr att ta fram olika beslutsunderlag som underlÀttar för Kalix Kommun vid införandet av databassystemet Summarum. Rapporten har utformats utifrÄn tre huvuddelar ? Litteraturstudie - Grundtankar kring underhÄll ? Summarum - Databassystem för LPU ? Intervjuer - Andras erfarenheter av ADB-system för LPU Litteraturstudien tar upp betydelsen av att utgÄ frÄn den egna verksamheten vid upprÀttande av underhÄllspolicy, -strategier och -planer.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.