Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 Är 2005 mÄste svenska börsnoterade företag Ärligen testa om en nedskrivning av den immateriella tillgÄngen goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder pÄ att en nytilltrÀdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags Àgarstruktur pÄverkar goodwillnedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida nedskrivningar av goodwill pÄverkas vid vd-byten i familjeÀgda företag jÀmfört med i icke familjeÀgda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt sÀkerstÀllt att familjeÀgda företag gör lÀgre goodwillnedskrivningar samma Är som ett vd-byte Àn vad icke familjeÀgda företag gör.

Under de senare Ären har media visat pÄ en stor konflikt mellan elektronikjÀttarna Apple och Samsung gÀllande olika immateriella rÀttigheter avseende sÄ kallade smartphones och lÀsplattor. Ett av dessa immatrialrÀttsliga omrÄden Àr designskydd. FrÄgan om hur och i vilken omfattning dessa produkter skyddas Àr dÀrför aktuellt och det uppsatsen behandlar.Design skyddas i Sverige normalt genom Mönsterskyddslagen, men Àven UpphovsrÀttslagen kan tÀnkas skydda ett bruksföremÄls utseende, som till exempel mobiltelefoner och lÀsplattor. Vid sidan av den svenska lagstiftningen finns Àven ett EU-rÀttsligt skydd frÄn Mönsterskyddsförordningen.UpphovsrÀttslagen kan eventuellt tÀnkas ge skydd Ät mobiltelefoners och lÀsplattors utseende, men rÀttslÀget Àr osÀkert. Det Àr nÄgot som författaren kritiserar dÄ detta inkrÀktar pÄ omrÄdet för det normala skyddet för designskydd.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken. Syfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar valet av lÄnelivslÀngd genom att belysa lÀmplig teori och genomföra en empirisk undersökning. Metod Uppsatsen Àr genomförd utefter en kvantitativ metod. Den empiriska undersökningen baseras pÄ historisk data av svenska börsnoterade företag, vilka anvÀnds i regressionsanalyser. Litteraturval har till stor del skett med Megginsons ?Corporate finance theory? som utgÄngspunkt.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera de faktorer som ligger till grund för företagens underlÄtelse att göra nedskrivningar trots extern indikation pÄ nedskrivningsbehov. Undersökningsansats Àr induktiv. Metoden för undersökningen Àr en fallstudie genom en dokumentstudie och e-post intervjuer. Data i datainsamlingen Àr av bÄde kvalitativ och kvantitativ karaktÀr. UtifrÄn analysen av det empiriska resultatet görs det försök att förklara agentteorin, positiv redovisningsteori och institutionell teori.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 Är 2005 mÄste svenska börsnoterade företag Ärligen testa om en nedskrivning av den immateriella tillgÄngen goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder pÄ att en nytilltrÀdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags Àgarstruktur pÄverkar goodwillnedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida nedskrivningar av goodwill pÄverkas vid vd-byten i familjeÀgda företag jÀmfört med i icke familjeÀgda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt sÀkerstÀllt att familjeÀgda företag gör lÀgre goodwillnedskrivningar samma Är som ett vd-byte Àn vad icke familjeÀgda företag gör.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Syfte: Syftet med studien Àr att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrÄ som företaget anvÀnder sig av.Metod: För att lyckas svara pÄ syftet granskas företagens Ärsredovisningar. För att fÄ ett brett spann pÄ studien kommer samtliga företags Ärsredovisningar mellan Ären 2005 ? 2009 att granskas. Det vi tittar pÄ i balansrÀkningarna Àr framförallt hur goodwillposten har utvecklats.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gÄtt mot förenkling och att denadministrativa bördan skall lÀttas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att BokföringsnÀmnden harstartat K?projektet som ska ge företagen möjlighet att vÀlja ett samordnat och förenklat regelverk. Idet nya projektet har framförallt kategorin som gÀller för mindre aktiebolag, K2, varit hettomdebatterat. Författarna tycker dÀrför att det Àr intressant att studera vad som skulle hÀnda medredovisningen i ett specifikt FoU?företag vid en övergÄng till detta regelverk dÄ diskussioner förts omdenna typ av företag kan komma att stöta pÄ problem.

Bakgrund och problem: Den nya regleringen krÀver omfattande vÀrderingsarbete som Àr komplicerat och kostsamt. FrÄgan Àr: Ger det bÀttre information om goodwillvÀrdet och pÄ vilket sÀtt? (Schultze, W., 2005). Detta krÀver mer upplysning av goodwill. DÀrmed uppkommer vÄr huvudfrÄga: Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen?Syfte: Att kartlÀgga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen.

SammandragGoodwill har de senaste Ären fÄtt en allt mer betydelsefull roll i svenska bolag och utgör idag majoriteten av köpeskillingen vid ett rörelseförvÀrv. RÄdande redovisningsstandarder lÀmnar en stor del av ansvaret för köpeskillingsallokering hos bolagen sjÀlva, nÄgot som tidigare studier visat ger utrymme för opportunistiskt agerande. Vi undersöker i denna studie 213 rörelseförvÀrv gjorda pÄ den svenska marknaden under Ären 2011-2013. Via en multipel regressionsanalys finner vi belÀgg för att rörlig ersÀttning till företagsledare baserad pÄ kortsiktiga resultatmÄl, tenderar att leda till en högre allokering till goodwill i relation till immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv. Resultatet kan tolkas som att företagsledare maximerar resultatet ur ett kortsiktigt perspektiv i syfte att ocksÄ maximera sin egen lön.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har mer och mer av företagens vÀrde börjat bestÄ av immateriella tillgÄngar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgÄngar syns inte i den traditionella redovisningen och dÀrför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med att allt fler tillÀmpar denna typ av redovisning sÄ har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det Àr dock inte sÀkert att detta ger positiva effekter för alla företag.