Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat frÄntillverkande industri till tjÀnsteproduktion sÄ har vÄrt samhÀlle i enlighet med detta fÄttkaraktÀren av en mer kunskapsbaserad ekonomi. PÄ senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs Àr ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. DÄ det kan konstateras att design Àr viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett vÀrde, Àr det för en investerareviktigt att detta vÀrderas pÄ ett relevant sÀtt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det Àr sÄledes, ur företagens perspektiv, viktigt att lÀmpliga vÀrderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillÄter idag att en internt upparbetad immateriell tillgÄng, sÄsom design,vÀrderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvÀrde.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka relationer mellan ett varumÀrke i som erbjuder servicetjÀnster och unga konsumenter. Syftet besvaras genom fyra frÄgestÀllningar gÀllande varumÀrkets kommunikation, hur konsumenterna uppfattar varumÀrket och hur konsumenterna relaterar till varumÀrket. Undersökningen teoretiska ramverk bestÄr av teorier och begrep inom omrÄdet public relations, centrala begrepp Àr mÀrkeslojalitet, position, identitet och image.Undersökningens empiri Àr insamlad genom en deskriptiv anals av varumÀrket 3, tvÄ informantintervjuer med sÀljare pÄ 3 och tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter. Empiri Àr analyserat genom en innehÄllsanalys och de slutsatser som framkom Àr att relationen mellan konsumenter och varumÀrke Àr skev, dÀr varumÀrket kommunicerar en image som inte uppfattas likadant av konsumenterna. Det framkom Àven att den relation som konsumenterna har till varumÀrket Àr en form av mÀrkeslojalitet som grundar sig mer pÄ bekvÀmlighet Àn ren lojalitet..

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Tidigare var ett företags vÀrde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgÄngarna. Idag har dock allt fler fÄtt upp ögonen Àven för de ?mjuka? delarna av företaget, sÄsom exempelvis varumÀrke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag dÀr de huvudsakliga tillgÄngarna Àr immateriella. Företag med en lÄg andel fysiska tillgÄngar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde.

En revisor har ett stort ansvar dÄ de ska försÀkra företagets intressenter att redovisningen Àr tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvÄras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard Àr IFRS 3 som behandlar rörelseförvÀrv. Detta dÄ klassificeringen av övervÀrden, enligt tidigare forskning, Àr ojÀmnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försÀkra att standarderna tolkas och tillÀmpas pÄ ett enhetligt sÀtt, men frÄgan Àr om det verkligen görs i praktiken.

I och med den nya lagstiftningen hoppades AntipiratbyrÄn och dess medlemsorganisationer att nedladdningen av musik och annan upphovsrÀttskyddat material skulle upphöra eller minska. Detta har den inte gjort samtidigt som det hela tiden kommer nya tekniker som gör det möjligt att gÄ förbi lagstiftningen, detta beror pÄ att lagstiftningen upplevs som luddig. Efter den 1:a juli 2005 har det blivit olagligt att ladda ner upphovsrÀttsskyddat material. Trots detta förbud fortsÀtter personer att ladda ner, kan detta bero pÄ att de saknar moral eller Àr det sÄ att personerna har missuppfattat gÀllande lagstiftning? Denna uppsats undersöker endast de rÄdande förhÄllanden i Sverige.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

VarumÀrket ? vÄr tids viktigaste tillgÄng. Det Àr en immateriell tillgÄng som erbjuder ettexklusivt vÀrde för konsumenten och en möjlighet för företag att utmÀrka sig frÄn sinakonkurrenter. I genomsnitt upp till 50 % av ett företags balansrÀkning kan bestÄ avvarumÀrket och det beskrivs som lika viktigt som produktens kvalité. Immateriella tillgÄngarÀr dock svÄra att identifiera och pÄ grund av detta uppstÄr svÄrigheter vid erkÀnnande ochkapitalisering.

Kan egentligen ett varumÀrke bli för berömt? SÄ pass berömt att det förlorar sin varumÀrkesrÀttsliga ensamrÀtt? VarumÀrket spelar en allt större roll i ekonomin och i samhÀllet. Företagen vill stÀndigt nÄ konkurrensfördelar genom att försöka sÀkerstÀlla en marknadsposition med vÀl ansedda och berömda varumÀrken. VarumÀrkesrÀtten har anpassat sig efter denna ordning genom att utvidga skyddet för kÀnda varumÀrken. Samtidigt Àr det nÀstan uteslutande vÀlkÀnda varumÀrken som förlorar sitt varumÀrkesskydd genom degeneration.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rÀttigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundlÀggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden stÀller konflikten mellan immaterialrÀtten, konkurrensrÀtten och principen om fria varurörelser pÄ sin spets. Den fria rörligheten för lÀkemedel gÄr genom EG-domstolens rÀttspraxis i brÀschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon HÄkansson parallellhandeln med lÀkemedel, i synnerhet problematiken med varumÀrkesintrÄng vid ompaketering, ommÀrkning och anbringande av nytt varumÀrke. EG-domstolens omfattande rÀttspraxis fram till och med de senaste avgörandena pÄ omrÄdet klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; pÄ ena sidan finns viljan att uppnÄ sÄ fri rörlighet för varor som möjligt och pÄ den andra intresset av att bevara rÀttigheter enligt nationell immaterialrÀtt..

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fÄtt till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrÄgats för att öka jÀmförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall frÄn och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebÀr bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istÀllet skall nedskrivningsprövning utföras minst Ärligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka Àr av intresse att studera.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.