Den här uppsatsen handlar om Dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har Dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar Dyslexi. Det som avgör om den som har Dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt Dyslexin upptäckts.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi ? är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö.

SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet Dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige..

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur lärare och skolpersonal definierar begreppet Dyslexi samt hur de ser på arbetet med dyslektiska elever. Vi vill också klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att få sin diagnos och hur de får sina behov tillgodosedda idag..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med Dyslexi anser om undervisning och arbetssätt som de mött i skolan och hur det överensstämmer med forskning inom området. Vi har intervjuat fyra elever i årskurs 7-9 som själva har Dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring Dyslexi samt på vilket sätt lärare bör undervisa elever med Dyslexi. Forskningen visar bland annat att lärare bör möta varje elev där denne står i sin utveckling och att läraren bör utvärdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna får diagnosen Dyslexi väldigt sent samt att lärare sällan använder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att påverka på vilket sätt de vill lära sig..

Skolans engagemang inom Dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om Dyslexi? är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om Dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på Dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring Dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med Dyslexi och hur tillämpas de? Det finns mycket forskning på ämnet Dyslexi.

?Vi arbetar inte med det här? En studie om begreppet Dyslexi i förskolan, Malmö Högskola. Denna studie handlar om att ta reda på hur pedagoger ser på Dyslexi i förskolan. Författarna har stött på pedagoger som påstår att det aldrig hört begreppet Dyslexi i förskolan. Forskning visar däremot att om pedagoger upptäcker Dyslexi tidigt kan de här barnen få goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare ochspecialpedagoger arbetar med Dyslexi. De forskningsfrågor som jag hadevar: Hur hanterar lärare barn med Dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lärare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lärare? Vem påskolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jagvalde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar väl medvetna om problematiken med Dyslexi och de hade mångaolika hjälpmedel åt de barn som hade Dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare ochspecialpedagog.

Arbetets art: Examensarbete, om 15hp inom lärarprogrammet. Vårterminen 2008.

Detta examensarbete berör området Dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa en djupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med Dyslexi, men även att skapa en förståelse för vad Dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsen för hur en lärare lättare kan inkludera elever med Dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder. De frågeställningar vi baserar undersökningen på är: ? Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med Dyslexi? ? Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har Dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elever med Dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns? I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad Dyslexi är samt vilka tecken som kan tyda på Dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressanta för vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer vi intervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om Dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom Dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi..

Läraren möter många elever med olika förutsättningar i undervisningen och elever med Dyslexi riskerar att få en svårare skolgång än andra. Problematiken kring Dyslexin kan för många elever tyvärr innebära ständiga misslyckanden i alla skolans ämnen om de inte får rätt hjälp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lärare i gymnasieskolan upplever Dyslexi och deras arbete med elever som har Dyslexi. Den syftade även till att undersöka om det finns några skillnader i hur lärare med språkliga ämnen (svenska och engelska) och lärare i innehållstunga ämnen (samhällskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser på sitt uppdrag när det kommer till att undervisa elever med Dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever med Dyslexi ser på sitt lärande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjälp de har fått under sin skolgång, samt vad de skulle ha önskat att de fått hjälp med. För att få svar på våra frågeställningar har vi utfört åtta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare år och i gymnasiet samt med några i vuxen ålder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad Dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om deras Dyslexi påverkat matematikinlärningen.

Alla gymnasieprogram har nu, på grund av samhällets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att Dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lärare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgå ifrån elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda på hur gymnasielärare planerar och organiserar sin undervisning med tanke på elever med Dyslexi då det finns en viss brist på forskning när det gäller Dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkätundersökning, svarsfrekvensen är dock inte så hög att det går att dra några allmängiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren är att de flesta gymnasielärare har inte fått någon större utbildning i ämnet Dyslexi i sin lärarutbildning.