Vi har under vår verksammhetsförlagda tid mött elever med Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi ansåg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i ämnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lärare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och åsikter. Syftet med detta arbete är att införskaffa kunskaper om tidiga tecken på Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, samt hur vi kan stödja elever med Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att jämföra lärares och specialpedagogers åsikter i ämnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lärare och fem specialpedagoger för att få svar på våra frågor. Reultatet visar att lärare och specialpedagoger oftast har samma åsikter gällande Dyslexi/läs och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret Dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret Dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret Dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret Dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, Dyslexi.

Detta examensarbete berör området Dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa en djupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med Dyslexi, men även att skapa en förståelse för vad Dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsen för hur en lärare lättare kan inkludera elever med Dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder. De frågeställningar vi baserar undersökningen på är: ? Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med Dyslexi? ? Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har Dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elever med Dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns? I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad Dyslexi är samt vilka tecken som kan tyda på Dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressanta för vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer vi intervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Vi har intervjuat lärare för att få reda på hur de ser på att diagnostisera elever för att ta reda på om eleven har Dyslexi. Vi fick fram att många var positiva till diagnostisering men de kunde även se vissa nackdelar. Vi vill också få reda på lärares möjligheter till fortbildning. Det fanns möjligheter för fortbildning men flertalet lärare tyckte att det inte gav så mycket. Fortbildningen var för begränsad.Ordet Dyslexi betyder svårigheter med ord och svårigheten handlar om att göra en koppling mellan det talade och det skrivna ordet.

Andersson Tannergård, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvårigheter - En kvalitativ studie om hur elever med Dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with Dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur en grupp elever med Dyslexi upplever skolan.

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med Dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med Dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen.Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med Dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse.I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen.Resultaten visar att alla de fem studenterna med Dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om Dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på Dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har Dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Bakgrund:I bakgrunden förklarar vi vad Dyslexi är, vilka tendenser som kan leda till Dyslexi hos barn, hur pedagoger redan tidigt kan sätta in resurser och vilka arbetsmetoder kan användas ur ett forskningsperspektiv. I slutet av bakgrunden beskriver vi vår teoretiska utgångspunkt utifrån Vygotskijs teorier kring lärande.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att undersöka om pedagoger redan i förskolan kan upptäcka tendenser till Dyslexi hos barn utifrån några specialpedagogers perspektiv. Vi vill också ta reda på om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i förskolan.Metod:Metoden har en kvalitativ ansats och datainsamling har genomförts via intervjuer. I denna studie har fyra specialpedagoger från tre olika kommundelar medverkat.Resultat:I vårt intervjuresultat fick vi fram att specialpedagogerna anser att det finns lite kunskap om läs- och skrivsvårigheter och Dyslexi på förskolorna, merparten menar dock att förskolorna har ett ?språktänk?.

Syftet med den här studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har Dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gäller stöttning, hjälpmedel, bedömning och betygssättning samt i vilken mån den undersökta skolans Dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.     För att kunna undersöka det valda området användes semi-strukturerade intervjuer med tre lärare och en specialpedagog på skolan. Intervjuerna sammanställdes och analyserades.     Resultaten på studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlätta för elever med Dyslexi genom hjälpmedel och nivågrupperingar, men att lärarna ändå till stor del står frågande när det gäller vilka metoder som fungerar bäst, hur de ska handla vid misstanke om Dyslexi samt bedömning och betygssättning. Resultaten visade också att engelska är ett ämne som lärarna och specialpedagogen upplever som extra svårt för elever med Dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lärarna dock inte annorlunda med elever som har Dyslexi, trots att det ämnet anses som svårare. De anser sig inte ha verktygen..

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med Dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av Dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att Dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med arbetet är att undersöka hur de fyra intervjuade specialpedagogerna, använder sig av kompensatoriska hjälpmedel, till elever med Dyslexi. Likheter och olikheter granskas utifrån specialpedagogernas olika arbetsplatser..

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur lärare arbetar och upplever språk och språkutvecklingen hos elever med Dyslexi och vilka hjälpmedel lärarna använder till elever med Dyslexi.      Mina frågeställningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med Dyslexi har ett behov av att få längre tid på sig, delta i väl förberedda lektioner och få muntliga instruktioner. När det gäller läsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lätt tappar självförtroendet och intresset avtar för att fortsätta läsa och skriva. En ständig oro och ångest finns. Lärarrollen är viktig då det gäller att möta eleven på rätt sätt, använda olika arbetstätt genom att eleven får vara både i smågrupper och helklass där den traditionella lärarledda undervisningen är gynnsam. Resultatet visar även att det finns många och bra hjälpmedel för att eleven ska få stöd i sin undervisning vilket överensstämmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag läst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen säger gällande elever med Dyslexi..

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras Dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras Dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin Dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder.

Föreliggande studie undersöks hur personer med Dyslexi upplever användbarheten i tvåav de datorbaserade hjälpmedel som finns för personer med Dyslexi, Stava Rex ochWordRead Plus. Studien beskriver ämnesområden såsom Dyslexi, användbarhet,interaktionsdesign, co-design och programvaruutveckling.Det finns olika sorters Dyslexi vilket innebär att de svårigheter som personer med Dyslexiupplever kan yttra sig på olika sätt. Därför har intervjuer med två respondenter angåendederas syn de två datorbaserade hjälpmedel som valdes för studien, Stava Rex ochWordRead Plus, utförts. Även en observation utfördes där respondenterna fick interageramed de datorbaserade hjälpmedlen och beskriva sina åsikter och tankar avseendeanvändbarheten i hjälpmedlen och hjälpmedlen i sig.Studien syftade till att besvara huvudfrågan ?Vilka designprinciper är viktiga att tillämpavid utveckling av datorbaserade hjälpmedel för personer med Dyslexi?? genomdelfrågorna ?Vilken sorts datorbaserade hjälpmedel har personer med Dyslexi behovav??, ?Vilka egenskaper är viktiga hos datorbaserade hjälpmedel för personer medDyslexi??, Hur kan god användbarhet hos datorbaserade hjälpmedel för personer medDyslexi uppnås?? samt ?Vad är användbarhet??.Studiens slutsats var att designprinciper som berör bekvämlighet, behaglighet,tillförlitlighet och välutvecklade hjälpfunktioner är viktiga att följa då de medför en bättreprodukt med hög användbarhet och tillfredsställda användare.

Syftet med denna undersökning var att undersöka på vilka sätt estetiskt lärande kan inverka på Dyslexiproblematik hos barn. Studien hade också till syfte att ta reda på vilka olika sätt pedagoger arbetar med barn med Dyslexi och vilka olika arbetsätt inom estetiskt lärande det finns för att utveckla barn med Dyslexi.Jag var intresserad av att se om estetiskt lärande påverkade barnen med Dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute på fältet för att får en större uppfattning och kunskap om ämnet. Jag följde mina forskningsfrågor genom studien för att få fram ett tydligt resultat som möjligt..