Upplevelser handlar om att få njuta och ha roligt, aspekter som får en kund att känna sig engagerad. Att göra det roligt för kunden att köpa och konsumera innebär att klädbutiker bör fokusera på annat än enbart kärnprodukten. (Mossberg, 2003) Man kan inte skapa en upplevelse för någon annan, men däremot kan skapa förutsättningarna för den individuella upplevelsen (Pine och Gilmore, 1999). Övergripande inom upplevelseproduktion är att gästens personliga upplevelse alltid bör stå i fokus. Kunder söker ofta en helhet som ska tillfredsställa olika behov och har ett intresse av att engagera sig i något som ligger nära deras intresseområde.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

Matkompaniet är en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter från helavärlden men framförallt stora mängder ifrån Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehålla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag måste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan även för deextrakostnader som det medför då de måste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakåt i tiden kunde det utläsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett väldigt högt lagersaldo. De beräknades att täcka förväntad efterfrågalångt fram i tiden.

Informativa och rumsliga lösningar kan bidra till en tryggare och säkrare miljö i ett parkeringsgarage. Syftet med arbetet är att bidra till en trygg och säker miljö för människor som vistas i ett parkeringsgarage. Jag har gjort ett designförslag där fokus har legat på ljussättning och färgsättning för utgången i Paradisgaraget i Huddinge Centrum.För att ta fram ett designförslag har empiriska studier genomförts vid tre allmänna garage som ansluter till ett köpcentrum. Jag har gjort observationer, nulägesanalyser och därefter gjort kvalitativa intervjuer med kunder och personer med yrkeskunskap. Ur dessa empiriska studier har jag gjort ett urval och tittat på hur utgången i Paradisgaraget i Huddinge kan förbättras med hjälp av ljussättning och färgsättning.

Handel är inget nytt fenomen. Däremot har lokalisering av handel och sättet att handla på förändrats över tid. Butikerna kan välja att placera sin verksamhet på olika platser för att uppnå hög lönsamhet och omsättning. I dagens samhälle kan vi på många ställen se byggnader fyllda med affärer inuti: vi kallar dem gallerior. Det finns flera fördelar med att etablera en butik i en galleria jämfört med andra affärslägen.

Catella Swedish Open grundades 1948 och firar i år 60 års jubileum. Sedan slutet av 1990-talet har en ökning av sponsorer och sponsorintäkter växt i takt med den massmediala uppmärksamheten. De faktorer som påverkar ett företags val av sponsringobjekt i detta specifika fall är användningen av eventet som relationsvård till sponsringsföretagens kunder. Image överföring är även det en påverkande faktor. I uppsatsen har även Catella Swedish Open konkurrensfördelar analyserats. .

Ägandestrukturen i Sverige, Norge och Finland skiljer sig avsevärt då apoteket i Sverige har statligt monopol, apoteken i Norge har en avmonopoliserad kedjestruktur och apoteken i Finland är statligt reglerade men privatägda. Dock har samtliga länder en lag på att anpassad rådgivning ska ges till alla kunder. Med anledning av skillnaderna i ägandestrukturerna och utvecklingen inom apoteksväsendet var syftet med denna studie att studera informationsinsatserna kring inhalationsläkemedel innehållande Budesonid på apotek i Sverige, Norge och Finland för att få en samlad bild av hur denna information påverkar kundernas kunskaper, attityder och läkemedelsanvändning. Under våren 2005 gjordes en litteraturstudie i ämnet samt en enkätundersökning vid tre apotek i de tre länderna. 93 personer över 18 år som för eget bruk hämtade ut Budesonidinnehållande inhalationsläkemedel på öppenvårdsapotek deltog i studien.

Efterfrågepriselasticitet är en väldigt viktig faktor i processen för strategiskt beslutfattande, främst då det gäller prissättningen. Beslutsfattarna vill veta hur en prishöjning kommer att påverka försäljningen av produkten/tjänsten. De kan också ta hjälp av efterfrågepriselasticiteten om deras mål är att vinna marknadsandelar och beräkna hur mycket priset bör sänkas för att få en viss antal nya kunder. Priselasticiteten på efterfrågan av kollektivtrafiken kan ha många olika användningsområden. Eftersom prissättningen av en sådan tjänst inte bara påverkar hur många personer kommer att använda sig av kollektivtrafiken utan att också hur många bilar som kommer att finnas ut på vägarna, är det en viktig faktor för en (nuförtiden väldigt eftersträvat) effektiv miljöpolitik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion.Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering.

Detta examensarbete, med inriktning emot Industriell design vid Luleå tekniska universitet, behandlar produktutformning av spotlights som monteras på takskenor butiksmiljöer. Även på fackspråk kallat Tracklights. Arbetet är utfört under 10 veckor hos Nordic Light i Skellefteå, som utvecklar, tillverkar och säljer butiksbelysning. Målet med arbetet är att utveckla två stycken tracklights som skulle kunna ingå i Nordic Light´s ökande produktsortiment. Tracklightsen skulle ha ett säljande utseende och motsvara de önskemål som finns hos kunder.

Ett sätt att reducera kvalitetsbristkostnader i ett företag är att genomföra förbättringsarbeten med metodiken DMAIC, oftast använd inom Six Sigma-projekt. Mängden litteratur om DMAIC i tjänsteföretag är mer begränsad än liknande litteratur för tillverkande företag och den litteratur som finns saknas en djupare beskrivning av de olika faser som DMAIC består av. Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra hur DMAIC- metodiken kan anpassas för att lösa återkommande problem i en process tillhörande tjänsteföretag. Detta görs genom att utgå från författare med stor erfarenhet inom kvalitetsområdet, Magnusson, Kroslid och Bergman samt Juran och undersöka hur deras definitioner av DMAIC kan anpassas och användas i ett tjänsteföretag. Som strategi valdes att göra en fallstudie på EuroMaint Rail AB, ett tjänsteföretag som utför tågunderhåll för ett flertal svenska tågoperatörer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse av varumärkesuppbyggande av varumärket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn på Kalmarflyg. Våra frågeställningar är:-          Vilken identitet har Kalmarflyg?-          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumärket Kalmarflyg med hjälp av Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller?-          Hur ser kunderna på varumärket Kalmarflyg?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av två intervjuer medan i den kvantitativa metoden återfinns kundernas röster i from av statistisk säkerställd data från Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ?Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner?.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan image och tjänstekvalitet inom försäkrings-branschen. För att kunna besvara vårt syfte studerade vi skillnaden mellan förväntad och upplevd tjänst. Vi studerade även i vilken utsträckning olika faktorer påverkar den upplevda kvaliteten av en tjänst, samt vilket inflytande image har på kunden vid köp av tjänst. En enkätundersökning gjordes bland ett försäkringsbolags kunder, där vi undersökte SERVQUALS sex dimensioner samt imagens påverkan. Vår empiriska undersökning visade att det fanns en klar koppling mellan image och tjänstekvalitet.

Vid köp av en upplevelse får du enbart en tjänst, med ett löfte omett mervärde. Att köpa en upplevelse är ofta förknippat med enviss osäkerhet och ett risktagande från kundens sida då man intemed säkerhet vet vad man köpt förrän efter arrangemanget ärgenomfört. I eventbranschen hittar vi denna typ av problematikoch därför har vi valt att fokusera på eventföretag och desskunder. Syftet med detta arbete är att undersöka vadföretagskunden värdesätter och förväntar sig i en relation medeventföretag. Vi har utgått ifrån frågeställningarna: Vadvärdesätter och förväntar sig företagskunden i utvecklandet av enrelation med ett eventföretag? Vad värdesätter och förväntar sigföretagskunden i en befintlig relation med eventföretaget?Påverkas eventföretagets relationsmarknadsföring av kundensförväntningar och i så fall hur?.