I denna kandidatuppsats, med titeln Att bemöta en missnöjd kund, belyses vad som kännetecknar ett skickligt bemötande av en missnöjd kund hos ett tjänsteföretag. Undersökningen är gjord på branschnivå, med utgångspunkten att hotellbranschen är skickliga på att bemöta missnöjda kunder, baserat på dess få anmälningar hos Allmänna Reklamationsnämnden. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hotells och hotellkunders föreställningar och agerande i en missnöjessituation. För att nå målet har dels intervjuer med ansvariga för kundklagomål på fyra olika hotell i Stockholm gjorts, dels har en branschgenerell enkätundersökning genomförts bland 40 respondenter som nyligen varit hotellgäster.Slutsatsen är att ett skickligt bemötande av en missnöjd kund hos ett tjänsteföretag kännetecknas av att en dialog med kunden, i vilken beslut om lämplig kompensation tas.Vidare kännetecknas det av en minimering av alla omständigheter som gör det obekvämt och krångligt för kunden att uttrycka missnöje när den väl har för avsikt att göra det. Av stor vikt är att få kunden att uttrycka missnöjet i ett så tidigt skede som möjligt för att underlätta processen.

Studien syftar till att öka förståelsen för hur konsulttjänster i en starkt växande bransch marknadsförs och kommuniceras för att minska osäkerheten i samband med kontraktering och på längre sikt även leda till stabila kundrelationer. För att inhämta djupare information om hur konsulttjänster marknadsförs har vi valt att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudieansats i form av små-N-studier. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med respondenter från nio designbyråer. Med hjälp av relevanta teorier för kunskapsintensiva företag och marknadsföring av tjänster har vi utvecklat en modell som utgör uppsatsens teoretiska referensram. Denna har sedan använts för att belysa och förklara den insamlade empirin och legat till grund för vår analys och vårt resultat.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

SAMMANFATTNING Titel: Relationsmarknadsföring Vs Internet Författare: Krzysztof Fluder Fadi Safar Handledare: Marie Jönsson Kurs: Kandidatarbete, EFE305 Forskningsfråga: Har ett företag som tillämpar relationsmarknadsföring samma slags kundrelationer och kundprofiler som ett företag där man använder Internet som försäljningskanal? Syfte: Att identifiera hur relationerna mellan företag/kund ser ut samt att se om det finns en skillnad i kundprofil mellan två företag som tillämpar två helt olika försäljningskanaler inom lastpallsindustrin. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi granskat två företags kundrelationer och kundprofiler. Vi intervjuade två företagsledare med olika sorters försäljningskanaler men inom samma bransch. När vi skrev ner våra intervjufrågor var vi tvungna att tänka på två saker.

?Mediet är budskapet?, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar?Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006)Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper.

Personal är ett viktigt konkurrensmedel för att göra butiker unika på marknaden. Hur personalen agerar i sitt kundbemötande har stark påverkan för kundens upplevelse inom och av butiken. Det finns ett flertal olika faktorer i mötet med kunden som kan utnyttjas för att förbättra denna upplevelse och därmed påverka kunden till att komma tillbaka och göra återköp. Med andra ord kan ett bra kundbemötande skapa mer lönsamhet för butiker medan ett dåligt kundbemötande kan skapa missnöjda kunder och göra att de hellre väljer att gå till en konkurrent. Därav har ämnet kundbemötande valts då detta kan vara ett starkt konkurrensmedel gentemot andra butiker på marknaden Med utgångspunkt i kundgapet som kan beskrivas som gapet mellan förväntad service och upplevd service har olika faktorer tagits fram som kan minska gapet och därmed uppfylla kundens förväntningar.

Kundrelationer är ett hett diskuterat ämne i dagens kraftigt konkurrens-utsatta företagsklimat. Starka kundrelationer är viktigt för att stärka företagets lönsamhet. För att skapa starka relationer krävs att företagets resurser används rätt. Kundportföljanalys (KPA) är en modell som används för att segmentera ett företags kunder i olika kundgrupper för att på så vis skapa underlag som tillåter företaget att utveckla strategier för varje kundgrupp. Det tillåter företaget att fördela sina begränsade resurser på ett så effektivt sätt som möjligt i syfte att stärka företagets kundrelationer.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Dagligvaruhandeln i Sverige, och i hela världen, har genomgått olika förändringar genom åren. En av dessa förändringar är uppkomsten av så kallade lågprisbutiker som etablerar sig mer och mer. Dessa lågprisbutiker kan konkurrera med ett lågt pris då de har möjlighet att köpa in stora volymer av varor och hålla detta i lager. Detta leder till att människor har fått förändrade preferenser och kan tänka sig att åka en bit för att handla billig mat. Denna nya förändring innebär ett hårt slag mot småbutiker, då de får svårt för att överleva när de inte kan konkurrera med lika pressade priser som lågprisbutikerna.

Relationsmarknadsföringen betonar vikten av att vårda kundrelationer på lång sikt för att skapa intäkter och lönsamhet. Problemet som undersöks är hur ett företag inom biluthyrningsbranschen använder de relationsskapande medel som återges i teorin för att skapa intäkter. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur relationsbyggande fungerar i praktiken i ett biluthyrningsföretag. Jag vill undersöka betydelsen av att vårda kundrelationer genom relationsmarknadsföring, samt hur intäkterna påverkas genom kundvärden och lojalitet. För att kunna besvara de frågor som satts upp i problemformuleringen har jag gjort en djupstudie av Hertz biluthyrning.

Inledning: Den explosionsartade ökningen av nya, mer komplexa finansiella instrument har ökat kravet på de enskilda investerarnas kunskaper. Detta har i sin tur ökat efterfrågan på investeringsrådgivning från professionella rådgivare. Som ett resultat av den ökade efterfrågan har även antalet aktörer som ägnar sig åt investeringsrådgivning ökat på senare år. Ett grundläggande krav för att rådgivaren skall kunna förse individuella kunder med individanpassade investeringsråd är en korrekt bedömning av kundens finansiella risktolerans. En bedömning som i sin tur är starkt beroende av hur rutinerna kring insamling av nödvändig information från kund ser ut; bakgrundsanalysrutinen.

Syftet med denna rapport/exjobb var att utveckla ett elektroniskt matbeställningssystem (EMS) som tillåter både kunder och restauranger att hantera matbeställningar med hjälp av elektroniska apparater (smarttelefoner, surfplattor). Anledningen till varför vi utvecklade ett EMS är p.g.a att folk i allmänhet hellre väljer att äta vid snabbmatsrestauranger istället för vid traditionella restauranger under lunchtid. Väntetiden är för lång inom traditionella restauranger idag, och tiden räcker inte till för att både vänta en längre tid på sin mat samt hinna äta den under lunchtid. Detta system erbjuder ett sätt att minska väntetider när kunder besöker restauranger. Systemet skapar även ett mer effektivt och modernt arbetssätt för restaurangpersonalen vilket till stor del förenklar deras arbete.

I syfte att bli mer effektiva och bättre tillgodose kundernas behov växer diverse system och metoder fram. Detta är en genomgående trend inom både handel och serviceindustrin i allmänhet. För att förbättra såväl produktivitet som kvalitet involveras kunderna i allt större utsträckning i serviceprocessen till exempel genom olika former av självbetjäning. Självscanning har utvecklats som ett led i detta. Systemet representerar den nya tekniken med självservice på ett ypperligt sätt och möjliggör vår avsikt att på mikronivå studera ICA Maxi och deras självscanningssystemet med avseende på just detta.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

För ett litet företag med begränsade resurser kan det vara svårt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder då traditionell reklam är dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig själva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag på nätet kraftigt ökat och kunderna har här, då de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit på sig att sprida sina upplevelser och syner på varumärken och produkter vidare till andra för att på så sätt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) på sociala medier, bloggar och liknande.