SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Nuklearmedicinsk diagnostik omfattar en teknik dÀr man med hjÀlp av radioaktiva isotoper kan studera funktion, blodflöde, metabolism eller morfologi hos olika organ och vÀvnader i mÀnniskokroppen. Radioaktiva isotoper kan Àven anvÀndas i terapeutiskt syfte, s.k. radioterapi. Detta arbete utgÄr frÄn en bestÀllning av verksamhetsföretrÀdare inom hÀlso- och sjukvÄrden. Arbetet belyser ett farmaceutiskt perspektiv eftersom gÀllande lagar föreskriver att en beredningsansvarig farmaceut mÄste vara utsedd för att verksamheten skall kunna bedrivas. De metoder som anvÀnts för arbetet Àr litteraturstudier, studiebesök, genomgÄng av gÀllande lagar och förordningar som styr verksamheten samt intervjuer med de olika personalkatagorier som Àr involverade i verksamheten. DÀrtill har en förfrÄgan skickats till samtliga nuklearmedicinska enheter i Sverige om hur organisationen ser ut vid respektive enhet. Arbetet ger en översikt över de vanligaste undersökningarna som utförs vid en nuklearmedicinsk avdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige och vilka radiofarmaka som anvÀnds.

Uppsatsen handlar om hur de som intervjuats ser pÄ mat och Àtande. Viktiga avsnitt Àr, vad som Àr mat och inte mat. HÀr tar jag bland annat upp vad som Àr mat enligt informanterna men ocksÄ vad som inte Àr mat. Jag skriver om mÄltider och deras betydelse. Tid och tidsaspekter som rör mat avhandlas ocksÄ.

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Under vÄren 2012 har en ny anvÀndarvÀnlig display till mjukglassmaskiner utvecklats konceptuellt med hjÀlp utav Ullmans produktframtagningsprocess. Grundkrav om att utveckla en anvÀndarvÀnlig- samt LED bakgrundbelyst touchdisplay som fungerar bÄde inom- samt utomhus formulerades i projektets början. I syftet att utveckla ett sÄ anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt som möjligt har information inhÀmtats dels frÄn en enkÀtundersökning samt frÄn beteendevetenskapen. FrÄn beteendevetenskapen beaktades frÄn kognitionen hur olika faktorer kan pÄverka hur vi riktar vÄran uppmÀrksamhet samt faktorer som försvÄrar för oss att hÄlla fokus vilket sÄledes leder till att vi missar viktig information. En annan aspekt som tas upp frÄn beteendevetenskapen Àr hur fÀrger samt LED ljus pÄverkar oss.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Idag (2014) Àr trÀning och hÀlsa viktiga bestÄnddelar i vÄra liv och har en stor betydelse hos allt fler. Att spendera mycket pengar och tid pÄ trÀning Àr allt vanligare vilket har gett fart pÄ trÀningsresor runt om i vÀrlden. KÀnda profiler inom idrottsvÀrlden, föreningar och flygbolag arrangerar Ärligen trÀningsresor och dessa har en stor efterfrÄgan i dagens samhÀlle. Vad Àr det som gör att individer vÀljer att bekosta dessa resor och vilka Àr det som Äker?.

Endotoxinemi hos hÀst ses framförallt i samband med sjukdomar i mag- och tarmkanalen. De metabola rubbningarna och den utbredda inflammationen som endotoxinemin medför, gör att det Àr ett allvarligt tillstÄnd som krÀver veterinÀrvÄrd. FörÀndringar i aminosyrametabolismen har setts hos mÀnniskor med experimentellt inducerad endotoxinemi och patienter med sepsis. Den kraftigt ökade muskelnedbrytning som endotoxinemi medför anses ha stor betydelse för patientens ÄterhÀmtningsförmÄga och prognos för överlevnad. Förutom aminosyrornas egenskaper som byggstenar för produktion av protein har de en viktig funktion för cellsignalering, bidrar till bevarandet av ett fullgott immunförsvar och hÀmmar cellskador.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys av diskurserna kring de sÄ kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgÄr frÄn sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjÀrt skeende utan Àven söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förstÄelsen och beskrivningarna i denna studie utgÄr frÄn Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhÀllsstyrningen.

I dagens allt mer globaliserade industrivÀrld med allt hÄrdare konkurrens gÀller det för företag att hitta sÀtt med vilka de kan locka kunderna att handla av just dem. För SSAB TunnplÄt som nischat sig inom höghÄllfasta stÄlsorter finns kunder inom högteknologiska industrier vilka ofta Àr i framkant vad gÀller effektiv produktion. Ett exempel Àr fordonsindustrierna dÀr begrepp som Just In Time och Just in Sequence Àr vanliga, dessa produktionssÀtt stÀller höga krav vad gÀller leveranssÀkerhet hos sina leverantörer vilket SSAB TunnplÄt mÄste kunna leva upp till. Adjustaget Àr det avslutande produktionsavsnittet för SSAB:s stÄlverk i LuleÄ. Hit anlÀnder 2,1 miljoner ton stÄl Ärligen dÀr de kvalitetskontrolleras och eventuellt efterbehandlas för att sedan lastas pÄ tÄg för vidare transport ned till BorlÀnge dÀr SSAB TunnplÄt har sitt valsverk.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rÄdgivningssamtalet vid centrala sjukvÄrdsrÄdgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pÄ 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rÄdgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, dÀr sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vÄrdsökandes hÀlsoproblem för att nÄ fram till samförstÄnd i beslut och ÄtgÀrd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vÄrdmöte mellan sjuksköterskan och den vÄrdsökande och kunde beskrivas utifrÄn fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att ÄtgÀrda.

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

I föreliggande beteendestudie har hÀstarna pÄ Skansen i Stockholm studerats med avseende pÄ de treviktigaste huvudgrupperna av beteenden - födosök, rörelse och social interaktion. Totalt ingick ÄttahÀstar som var indelade i tre grupper i studien. I ett antal 30-minuterspass per hÀst registrerades olikabeteenden för att kartlÀgga hÀstarnas tidsbudget med avseende pÄ hur stor del av den vakna tiden somÀgnades Ät födosök, Ät att stÄ still/vila och Ät sociala interaktioner. DÀrtill registrerades vilka övrigabeteenden som utfördes och i vilken utstrÀckning. Resultaten har sedan jÀmförts med frilevandehÀstars tidsbudget.

Idag (2014) Àr trÀning och hÀlsa viktiga bestÄnddelar i vÄra liv och har en stor betydelse hos allt fler. Att spendera mycket pengar och tid pÄ trÀning Àr allt vanligare vilket har gett fart pÄ trÀningsresor runt om i vÀrlden. KÀnda profiler inom idrottsvÀrlden, föreningar och flygbolag arrangerar Ärligen trÀningsresor och dessa har en stor efterfrÄgan i dagens samhÀlle. Vad Àr det som gör att individer vÀljer att bekosta dessa resor och vilka Àr det som Äker?.

SammansÀttningen och kvalitén pÄ mjölken som produceras Àr betalningsgrundande och dÀrmed Àr det viktigt ur en ekonomisk synvinkel att producera mjölk som hÄller en hög standard. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om samband finns mellan typ av digivning respektive avvÀnjning och mjölkens sammansÀttning. Fokus ligger pÄ mjölkfettet samt fettsyrorna. De produktionssystem som tas upp Àr begrÀnsad digivning och artificiell uppfödning. BegrÀnsad digivning innebÀr att avkomman fÄr gÄ med moderdjuret vissa timmar av dygnet fram till en senare avvÀnjning jÀmfört med artificiell uppfödning dÀr avkomman skiljs frÄn moderdjuret strax efter förlossningen.