KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK.Sammanfattning:OmvĂ€rldsförĂ€ndringen har medfört stora förĂ€ndringar inom det sĂ€kerhets och försvarspoli-tiska omrĂ„det. Sverige har gĂ„tt frĂ„n att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för sĂ€kerhet, till att bĂ„de ge och ta emot militĂ€rt stöd. FörĂ€ndringen har gett upphov till en debatt dĂ€r ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hĂ€vdar motsatsen. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n teorier om att sprĂ„ket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstĂ„r och uppfattar omvĂ€rlden.Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka hur ledande företrĂ€dare för sĂ€kerhets och försvars-politik har uttryckt förĂ€ndringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens Ă€r tongivan-de för den sĂ€kerhets och försvarspolitiska debatten och kan dĂ€rmed beskrivas vara en social handling dĂ€r sprĂ„ket bidrar till att skapa den sĂ€kerhets och försvarspolitiska agendan.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarHuvudsyftet med denna studie var att skatta reliabiliteten i den svenska Försvarsmaktens fÀlttest. Ytterligare syften med studien var att undersöka huruvida antropometriska parametrar sÄsom vikt, lÀngd och BMI korrelerar med resultat pÄ fÀlttestet.MetodFör att undersöka fÀltestets reliabilitet genomförde 33 försökspersoner (fp) tvÄ fÀlttest med 48 timmars mellanrum. Fp bestod av endast mÀn dÀr genomsnittsÄldern var 22 Är, genomsnittsvikt 81 kg samt genomsnitts lÀngd 182 cm. FÀlttest innebÀr att fp springer en strÀcka pÄ 2000 m med stridsutrustning som vÀger cirka 22 kg. Test och re-test genomfördes vid samma tid pÄ dygnet.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har lÀst all kurslitteratur som anvÀndes i matematikdidaktiska kurser för blivande lÀrare i tidiga skolÄr under lÀsÄret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel pÄ subtraktionssituationer Àr minskning och jÀmförelse. En minskning Àr en situation frÄn verkligheten dÀr en mÀngd minskas och en jÀmförelse kan ske dÄ det finns tvÄ mÀngder som jÀmförs med varandra.

Transcutan elektrisk nervstimuleringsbehandling (TENS) och akupunkturbehandling utövas mer och mer i den moderna hÀlso- och sjukvÄrden. BÄda dessa behandlingsformer har utövats sedan runt 2000 f kr mot en mÀngd olika tillstÄnd. TENS-behandling innebÀr att man med hjÀlp av elektricitet tillför beröringsimpulser som aktiverar de grova nervtrÄdarna vilket skapar en konkurrenssituation som lindrar smÀrtupplevelsen. Akupunktur Àr en del av den traditionella kinesiska medicinen (TCM) och innebÀr att man sticker in tunna vassa nÄlar i speciella akupunkter i kroppen. Detta ska ÄterstÀlla energibalansen i kroppen och dÀrmed förhindra uppkomst av sjukdom.

I denna studie undersöker vi hur förskolegĂ„rdar Ă€r tillgĂ€ngliga för barn med funktionsnedsĂ€ttning utifrĂ„n förskollĂ€rarna och förskolechefernas perspektiv samt hur kommunen ser pĂ„ detta. Hur eventuella brister hanteras, sĂ„ att alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter pĂ„ förskolegĂ„rden. En central del i denna studie Ă€r tillgĂ€nglighet, som Ă€r en viktig del av förskolans verksamhet. Är inte utomhusmiljön tillgĂ€nglig för barn med funktionsnedsĂ€ttning sĂ„ kan de inte vara delaktiga pĂ„ samma villkor. Pedagogerna Ă€r en viktig del att fĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning delaktiga i aktiviteter pĂ„ förskolegĂ„rden Ă€ven olika hjĂ€lpmedel kan vara till stöd för detta.

Inledning: Det finns mÄnga fördelar med fysisk aktivitet. Det Àr bland annat bra för hjÀrta och hjÀrna samt för koncentrations- och inlÀrningsförmÄga. Att frÀmja elevers hÀlsa Àr skolsköterskans huvuduppgift. DÄ det visat sig att skolbarn trots olika insatser blivit alltmer stillasittande och överviktiga mÄste skolsköterskan finna nya vÀgar att fÄ barn intresserade och motiverade att röra pÄ sig.Syfte: Att beskriva 7 ? 11 Äriga barns erfarenheter av fysisk aktivitet.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts i pilotstudien.

Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

RÄmjölk karakteriseras av högt proteininnehÄll i form av immunoglobuliner samt lÄg fett- och kolhydrathalt jÀmfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter pÄbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivÄerna hos suggorna ökat och dÄ sjunker proteinhalten i rÄmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och Àven fett- och kolhydratshalten ökar jÀmfört med halten som uppmÀttes direkt efter pÄbörjad grisning. NÀringsÀmnena syntetiseras frÄn suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan dÀrmed överföra nÀringsÀmnen och antikroppar till smÄgrisen via rÄmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvÀrvar smÄgrisen via rÄmjölken och fÄr dÀrmed ett bredare immunförsvar.

PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Bakgrund: Suicidförsök, en handling som Àr livshotande eller ter sig livshotande i syftet att avsluta sitt liv men som resulterar i överlevnad - ett stort folkhÀlsoproblem blandbefolkningen runt om i vÀrlden. Bara i Sverige utför mellan 1400-1500 mÀnniskor varje Är suicid och runt 9000 mÀnniskor vÄrdas inom landets hÀlso- och sjukvÄrd pÄ grund av suicidförsök. Efter suicidförsök möts ofta individen med en negativ attityd i kontakt med vÄrden. Dömande och avstÄndstagande förhÄllningssÀtt riskerar förvÀrra de suicidnÀra patienternas syn pÄ sig sjÀlva. För hÀlso- och sjukvÄrdspersonal Àr det av yttersta vikt att inneha förmÄgan att bemöta de suicidnÀra patienterna pÄ ett professionellt sÀtt.

Gullbergsvass Ă€r ett centralt lĂ„gexploaterat omrĂ„de belĂ€get vid Göta Ă€lv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden Ă€r snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en blandad markanvĂ€ndning dĂ€r bostĂ€der kan ingĂ„. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrĂ„de. Fram till 1880-talet fylldes omrĂ„det ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tĂ„gtrafiken till Göteborg.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

MÄnga av de ÄtgÀrder som vidtagits för att komma till rÀtta med klotterproblemen bygger pÄ för lite kunskap, och har i vissa fall istÀllet t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste Àr att inhÀmta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rÀtt ÄtgÀrder. Man ska utgÄ frÄn hur det ser ut hos sig, för en ÄtgÀrd som fungerat pÄ ett stÀlle Àr inte sjÀlvklar till att fungera pÄ ett annat. Situationella ÄtgÀrder dominerar nÀr det gÀller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet dÀr, sÄ ser man att det kan löna sig att Àven satsa pÄ olika sociala ÄtgÀrder?.

Bakgrund:Patienter inlagda pÄ sjukhus behöver nÀringstillförsel för att kunna ÄterhÀmta sig. Enteral nutrition Àr troligen att föredra framför parenteral nutrition, och bör sÀttas in sÄ tidigt som möjligt. Enteral nutrition kan administreras pÄ olika sÀtt. Den kan ges intermittent och innehÄlla nattvila, eller ges kontinuerligt för att undvika plötsliga sÀnkningar i blodsockernivÄer. En oönskad komplikation Àr lösa avföringar hos patienten.