Ledtidsförkortningar i adjustaget vid SSAB Tunnplåt
I dagens allt mer globaliserade industrivärld med allt hårdare konkurrens gäller det för företag att hitta sätt med vilka de kan locka kunderna att handla av just dem. För SSAB Tunnplåt som nischat sig inom höghållfasta stålsorter finns kunder inom högteknologiska industrier vilka ofta är i framkant vad gäller effektiv produktion. Ett exempel är fordonsindustrierna där begrepp som Just In Time och Just in Sequence är vanliga, dessa produktionssätt ställer höga krav vad gäller leveranssäkerhet hos sina leverantörer vilket SSAB Tunnplåt måste kunna leva upp till. Adjustaget är det avslutande produktionsavsnittet för SSAB:s stålverk i Luleå. Hit anländer 2,1 miljoner ton stål årligen där de kvalitetskontrolleras och eventuellt efterbehandlas för att sedan lastas på tåg för vidare transport ned till Borlänge där SSAB Tunnplåt har sitt valsverk. Verksamheten pågår dygnet runt, året om. I dagsläget är adjustaget en trång sektor i produktionen vad gäller leveransförseningar. Enligt nuvarande bestämmelser får produkterna max ligga 5 dygn i adjustaget innan de ska vara lastade på tåg och på väg ned till Borlänge. Undersökningar som är gjorda visar dock på att tiden i adjustaget varierar mellan 10 timmar och 6 månader. Detta examensarbete syftar därför till att karlägga, identifiera problem, hitta lösningar och implementera dessa i syfte att minska ledtiden utan att göra större investeringar. För att uppfylla delmålen kartlades flödet i adjustaget vilket legat till grund för en nulägesbeskrivning. Efter detta analyserades nuläget mer djupgående varav 4 huvudsakliga problemområden föll ut: ? underutvecklat datorstöd (PROST) ? avsaknad av driftlogg i adjustaget ? brist på dokumenterade gemensamma rutiner ? huvarna är inte optimalt utformade och placerade Lösningsförslagen som föreslagits är att låta programmera om en del av de PROST funktioner som används ute i adjustaget, låta tillverka en driftlogg, arbeta fram klara arbetsrutiner samt att göra försök med en mobil huv för att öka kapaciteten utan att minska flexibiliteten. Efter att förslagen godkänts startade arbetet med att programmera PROST och driftlogg, omarbeta arbetsrutiner och låta tillverka en mobil huv. Därefter testades förändringarna ute i verksamheten. Under den 3 veckor långa tiden som författarna kunnat utvärdera resultaten av förändringarna i PROST och införandet av driftloggen har endast rönt positiva aspekter. Dokumentationen av arbetsrutinerna har hunnit reviderats och skrivits in i arbetsplatshandboken. Försöken med den mobila huven visade att den utan problem kan tillämpas i verksamheten med samma resultat som dagens positionsfasta huvar. Det är viktigt att arbetet med att förbättra verksamheten blir en kontinuerlig del utav vardagen. Potentialen för att utveckla flödet i adjustaget ytterligare är mycket stor. Författarna lämnar efter sig en del vidare rekommendationer vilka kan ses i kapitel 9. Rekommendationerna och lösningsförslagen baseras på analysen och en litteraturstudie inom produktionslogistik och har till största del tagits fram med teorier ur Theory Of Constraints . Stor del av arbetstiden har tillbringats ute i verksamheten för att göra observationer och intervjuer. De lösningar som tagits fram syftar till att minska de 4 huvudsakliga problemområdena har även synergier som lägre kostnader och slutligen en ökning av SSAB Tunnplåts leveransprecision.