Sökresultat:
352 Uppsatser om Dubbel bosättning - Sida 22 av 24
SM?BARNSF?R?LDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter f?r?ndras
Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen
som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet
med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper
av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden.
Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska
l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat
greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap
kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra
grupper.
Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger
I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om
elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en
skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska
oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
IPv6 : ĂvergĂ„ngsmekanismer och relaterade sĂ€kerhetsproblem
I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).
Det sprÄkliga samspelet mellan lÀrare och vuxenstuderande : en fallstudie pÄ Komvux
Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket pÄverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhÄllandet Àr i klassrummet. En dialog Àr sÀllan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lÀrare Àr det lÀraren som har den dominerande rollen vilket medför att lÀraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats Àr att se hur en lÀrare sprÄkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det sprÄkliga samspelet ter sig dÀr. Undersökningen Àr gjord i en Komvuxklass vilket gör att det Àr relationen mellan en lÀrare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.
Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?
Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett
?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra
sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala
transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk
kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer
resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
Bad under park : Badhus i Mellanbergsparken, VĂ€stertorp
Mitt förslag till det nya badhuset i VÀstertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som Àr tillgÀnglig och vÀlkomnande, och som pÄ samma gÄng skyddar mot ljud och buller frÄn motorvÀgen. Ett bullerskydd i form av en jordvÀgg reser sig bredvid det befintliga cykelstrÄket som gÄr parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med vÀxtlighet ut, med möjlighet för fotgÀngare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förvÀntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd frÄn bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av trÀpanel.
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
Att motverka dehydrering hos Àldre i teori och praktik
Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.
Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smÀrta hos patienten : En interventionsstudie
Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.
Analys av varför bilar styr framnÀr bÄtar och flygplan styr bak
Bakhjulsstyrning av fordon Àr en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom Àmnet bakhjulsstyrning Àr vÀldigt detaljerade och snÀva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet Àr att utifrÄn litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkÀllans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har pÄ styrningens placering. Samt vilka förvÀntade egenskaper en farkost fÄr med icke konventionell styrning. Med hjÀlp av en simulering i MATLAB Àr syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellÀngd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jÀmfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet frÄn intervjuerna och litteraturen visar att drivkÀllans placering nÀra rodret Àr vÀldigt viktig för fartygs styrningsförmÄga.
Delad glÀdje - dubbel glÀdje? : En kvantitativ studie om co-creations pÄverkan pÄ relationen och Word-of-Mouth
Med grund i kundens förÀndrade roll pÄ marknaden har företag pÄ olika sÀtt tvingats Àndra sina produkt- och tjÀnsterbjudanden för att bÀttre möta kundens mer specifika önskemÄl och krav. NÄgot som kommit att bli allt vanligare och anvÀndbart Àr att i varierande utstrÀckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjÀnsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten pÄstÄs, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden Àr idag dessutom mer mogen Àn tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stÀrkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att fÄ behÄlla de kunder företaget en gÄng lyckats vÀrva.
Delad kunskap Àr dubbel kunskap : Om kunskapsöverföring i organisationer
SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.
Utveckling i samarbete : lantbrukarsamarbete inom biogasproduktion i Sverige
FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. Ă
r 2009
infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlÀggningar som i huvudsak rötar
stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bÄde gÄrdsbiogasanlÀggningar och
större gemensamt Àgda samrötningsanlÀggningar. En satsning pÄ biogas inom
lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dÄ gödselhanteringens klimatpÄverkan
reduceras samtidigt som biogasen kan ersÀtta anvÀndningen av fossila brÀnslen.
Trots investeringsstöd Àr det fÄ biogasanlÀggningar som uppnÄtt lönsamhet i sin
biogasproduktion. FrÄn flera hÄll efterfrÄgas ökad andel samarbeten för att kunna
nÄ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket.
I studien undersöks de samarbetsformer som uppstÄtt inom gödselbaserad
biogasproduktion dÀr lantbrukare Àr nyckelaktörer.