Sök:

Sökresultat:

473 Uppsatser om Drivkrafter - Sida 1 av 32

Från ansikte-mot-ansikte till internet : Drivkrafter bakom att sprida electronic word-of-mouth

Kommunikation mellan konsumenter om produkter, word-of-mouth (WOM), kan påverka konsumenters köpbeslut. Därför är det viktigt att förstå varför konsumenter sprider information om produkter. Tidigare forskning har till stor del undersökt Drivkrafter bakom WOM som ett generellt koncept, men på grund av att vi allt mer kommunicerar via elektroniska kanaler kan motiven bakom att sprida WOM ha förändrats. Forskning om detta kan bidra med ny kunskap inom området, varför denna undersökning syftar till att studera vilka Drivkrafter som finns bakom electronic word-of-mouth (eWOM). En självadministrerad enkät besvarades elektroniskt av 150 respondenter för att undersöka sju olika Drivkrafter.

Motiv till personalinhyrning

I dag löser många företag både långsiktiga men främst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vår undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande Drivkrafter till personalinhyrning med hjälp av en fallstudie. Vi har även försökt kartlägga om det finns någon skillnad på Drivkrafter när företag hyr in rutinmässiga eller professionella medarbetare. Någon sådan skillnad kunde vi inte hitta. Att det går snabbt och är enkelt att hyra in personal är enligt vår undersökning den främsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget väljer att hyra in.

Hållbarhetsredovisning, ett tänkande för framtiden : - en studie om drivkrafter till hållbarhetsredovisning inom dagligvarubranschen och industri/tjänstebranschen.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser Drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?Frågeställning: Vilka är Drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i Drivkrafterna mellan våra valda branscher.Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap.Resultat: Det finns många olika Drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas Drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna..

Private Banking- Svenska bankers drivkrafter för etablering i Luxemburg

Konceptet kring kluster har fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats ämnar vi undersöka några viktiga Drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots ändrade förutsättningar och hårdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av två svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi Drivkrafter bakom etableringarna.

Drivkrafter för ett revisorsbyte ? En studie utifrån både revisorers och klienters perspektiv

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande Drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de Drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna Drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas Drivkrafter undersökts var för sig.Teorigenomgången skildrar olika Drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa Drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

Drivkrafter för ett revisorsbyte ? En studie utifrån både revisorers och klienters perspektiv

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande Drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de Drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna Drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas Drivkrafter undersökts var för sig. Teorigenomgången skildrar olika Drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa Drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

Hållbarhetsredovisning : Publika företags drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka Drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna Drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning.Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens Drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon.Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika Drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens Drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav Drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag.Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att Drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna Drivkrafter.

Harmonisering av redovisningsregler: drivkrafter och hinder ur svenska normbildares perspektiv

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både Drivkrafter och hinder. Exempel på Drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa Drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.

"IT är inget som vi ska hålla på med!" - En studie av drivkrafter och upplevda risker vid organisationers val att använda SaaS.

Möjliggörandet av molntjänster har bidragit till att Software as a Service (SaaS) blivit allt mer aktuellt. Detta är inte någon ny teknik, utan den har funnits en längre tid men har nu kommit att aktualiseras genom olika tekniska framsteg. I och med detta har företag börjat intressera sig för denna teknik som ett alternativ till egen lokal drift av IT-system. Vår studie behandlar faktorer i form av risker och Drivkrafter som företag ser vid valet att använda tjänster genom SaaS. Dessa faktorer har vi funnit genom relaterad litteratur och andra studier inom området.

Sveriges samarbete med Baltikum : En analys av Sveriges och Försvarsmaktens drivkrafter under år 2000-2005

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka Drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de Drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen.Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel.

Svenska Generation Y:s drivkrafter i arbetet

Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka Drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

Drivkrafter bakom diversifiering i lantbruksföretag

Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att främja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av åtgärderna är att arbeta för en ökad tillväxt av företagandet på landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjänster. Att bedriva gårdsbutik är ett sätt att skapa ett ökat värde för sina egenproducerade produkter.

En studie om motivation till ideellt arbete : ?Att ge dem någonting ger ju mig någonting"

Studien ämnar ta reda på vilka Drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersättning, alternativt med en symbolisk summa, på fritiden. Syftet är att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera området har djupintervjuer används som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att få en djupare förståelse till vad som driver människor att arbeta ideellt har uppsatsen använt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gåvor som teoretiska perspektiv.

?Att söka människans sanning i hennes berättelser.? Det kreativa skrivandets funktioner och drivkrafter

Studiens syfte var att undersöka det kreativa skrivandets funktioner och Drivkrafter. Nio författare intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Följande teman framkom: Skrivandet visade sig ha en central roll i livet och upprätthålls allmänt av starka Drivkrafter. Genom skrivandet kan man uttrycka sig samt berätta om erfarenheter och dylikt.

Drivkraftens samband med ekonomistyrning i mikroföretag

Syfte: Att kartlägga Drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas Drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om Drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark.

1 Nästa sida ->