Sökresultat:
1010 Uppsatser om Drift and maintenance - Sida 63 av 68
Utförande och upphandling av brounderhåll : En studie av Stockholms stads broar
Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.
Samordning av interna materialtransporter: En fallstudie vid LKAB
I dagens globala marknad kan företag runt om i världen konkurrera om samma kunder. Detta gör att betydelsen för logistik ökar och företag ständigt strävar efter att effektivisera sina logistiska processer för att inte tappa konkurrenskraft. För företag inom råvarubranschen och specifikt gruvbranschen är det ännu viktigare att ha en så effektiv logistik som möjligt eftersom att dessa företag inte kan påverka sina priser i någon större utsträckning. För gruvföretag är en viktig del av logistiken den interna materialförsörjningen då sena leveranser kan medföra väldigt kostsamma stopp i verksamheten.I det här examensarbetet har ett gruvföretags samordning av interna materialtransporter undersökts. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur interna materialtransporter inom ett gruvföretag kan samordnas på ett effektivt sätt.
Nya utmaningar för småskalig vattenkraft : Konsekvensutredning av Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande 2013:69.
I oktober 2013 publicerade Vattenverksamhetsutredningen delbetänkandet SOU 2013:69 med förslag på förnyade vattenrättsliga regler. Förslaget är att genomföra en nyprövning av alla de vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken för att på så sätt uppdatera miljökraven i deras äldre tillstånd till dagens nivå. Enligt utredningen är detta nödvändigt för att Sverige ska uppnå de miljömål som satts enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt förslaget i delbetänkandet skulle ca 98 % av de svenska vattenkraftverken genomgå en nyprövning och det finns en oro över hur de nya miljökraven kan komma att minska den förnybara energiproduktionen.Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka konsekvenser den småskaliga vattenkraften står inför om Vattenverksamhetsutredningens förslag skulle bli verklighet. Fokus har lagts på anläggningar med en installerad effekt under 1,5 MW, så kallad minkraft, och tre exempelfall har valts ut och utretts.
Tryckluft som hjälpmedel i hushållskök
Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.
Skredriskkartering vid Norsälven: Ett pågående projekt vid SGI
En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten är att avskilja det organiska materialet som finns i råvattnet då det har stor inverkan på vattenkvalitén, då det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt på klimatförändringar, där nederbördsmängden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer färgat vatten innehållande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.
Värdet av ökad avkylning i Örnsköldsviks fjärrvärmenät
Örnsköldsviks fjärrvärmenät har cirka 3000 fjärrvärmekunder där Hörneborgsverket är den primära produktionsenheten, som förutom fjärrvärme även producerar el och industriånga. Som fjärrvärmeleverantör finns det generellt sett tre saker som kan studeras för att effektivisera fjärrvärmesystemet och uppnå ökad lönsamhet: reducera effekttoppar, maximera elgenerering vid kraftvärmeverk samt maximera värmeåtervinning vid rökgaskondensering.Detta arbete har utförts i uppdrag av Övik Energi med syftet att skapa en ökad förståelse för hur returtemperaturen påverkar distribution och produktion av fjärrvärme. Detta för att möjliggöra ökat resursutnyttjande och därmed även ökad lönsamhet för verksamheten.En sänkt returtemperatur genom förbättrad avkylning i nätet medför att ytterligare energi kan återvinnas vid anläggningens rökgaskondensering, att flödet i fjärrvärmenätet och därmed även pumparbetet reduceras samt även distributionsförluster i fjärrvärmekulvertarna minskar. Den potentiella vinsten av en sänkning av returtemperaturen har beräknats utifrån driftsdata från 2012. Resultaten visar att en sänkning av returtemperaturen med en grad innebär en besparing på 900 000 Kronor på årsbasis.
Vindkraftens generationsskifte i Halland
Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010.De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 ? 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 ? 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år.
Sol och Hav - framtidens nav? : En studie om framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt OEM-företagens behov inom dessa branscher
Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimat-förändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.
Utvärdering av dagvattendammarna i Örebro kommun med förslag till skötselrutiner
Dagvatten definieras som ytavrinnande regn- spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk. Fram till 1970-talet ansågs dagvatten enbart som ett hydrauliskt problem som löstes genom att leda bort dagvatten från tättbebyggt område så snabbt som möjligt. Under 1970-talet uppstod diskussionen om dagvattnets eventuella föroreningsinnehåll och undersökningar av dagvattnet gjordes och bekräftade misstankarna om att dagvattnet inte är så rent som man tidigare trott.I Örebro kommun har arbetet med att rena dagvattnet pågått sedan i början av 1990-talet. Engrupp sammansatt av personer från flera olika avdelningar och förvaltningar sattes sammanför att titta på problemet i ett regionalt perspektiv. Till följd av denna grupps arbete byggdessju reningsdammar för att minska dagvattnets påverkan på recipienterna Svartån och Lillånvilka båda leder ut till sjön Hjälmaren.Syftet med det här examensarbetet var att ta fram skötselplaner för de befintliga dammarna i Örebro kommun.
Laver - orten som försvann
Vid slutet av 1920-talet hittade två blockletare från Boliden ett stort kopparkisblock på Nattberget som ligger 46 km väster om Älvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparådern men provbrytningar visade att malmen var något för låghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle påbörjas. Med tillgång till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid Rönnskärsverken. Bredvid gruvan växte ett mönstersamhälle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som låg alldeles i närheten.
Farliga ämnen i Norrbottens län: En förstudie om förekomst och förmåga
Denna rapport är en beställning av den regionala samordningsfunktion som finns i länet kring farliga ämnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga ämnen på fasta industrianläggningar, på väg och järnväg samt kommunal räddningstjänsts och övriga berörda myndigheters förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen inom Norrbottens län.I dagens samhälle lagras, hanteras och transporteras ämnen med farliga egenskaper rutinmässigt i stora mängder. Farliga ämnen transporteras på väg, järnväg, till sjöss och i luften. På land står vägtransporterna för den största mängden farligt gods. Allvarliga händelser med farliga ämnen är ovanliga men inträffar varje år i Sverige.
Glycerol to dairy calves : effects on intestinal health and fluid balance
The bacterium Lactobacillus reuteri, which natural habitat is in the intestine of mammals and birds, uses glycerol as a substrate for production of the antimicrobial compound reuterin. Glycerol has been shown to decrease the number of Escherichia coli in human feces and it is believed to be due to in situ production of reuterin. E. coli belongs to the large family of Enterobacteriaceae, naturally occurring in the intestine, and pathogenic strains of E. coli have been shown to be one of several bacteria causing diarrhoea in calves.
Avskiljning av organiskt material vid konstgjord grundvattenbildning: Förändras reningen över tid?
En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten är att avskilja det organiska materialet som finns i råvattnet då det har stor inverkan på vattenkvalitén, då det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt på klimatförändringar, där nederbördsmängden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer färgat vatten innehållande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.
Krymper barrmassaved vid lagring? : en fallstudie i SCA:s Tövasystem
Som en följd av avvecklingen av flottningen i Norrland byggde SCA upp ett system med omlastningsplatser i inlandet där virket skulle lastas om från lastbil till järnväg för vidare transport till sundsvallsindustrierna, det så kallade Tövasystemet. Tövasystemet är uppbyggt av fyra inlandsterminaler belägna i Krokom, Hoting, Bräcke och Östavall. Dessutom finns en mottagande terminal i Töva väster om Sundsvall. Virke körs in med lastbil till terminalerna där det mäts in av VMF och lossas med traktor. Virkesomsättningen i Töva-systemet var 2008 1,8 miljoner m³fub.
Railcleaner: Produkt för underhåll av järnvägsväxlar vid snö och isbildning.
I Sverige under vintersäsongen har järnvägarna ett stort problem, till störst del är dessa fel relaterade till att snö och is hindrar järnvägsväxlarna från att fungera som vanligt. Det krävs då att man manuellt får fara dit och hacka och borsta lös isen och snön så att växeln kan återgå i drift igen. Förseningarna är ett problem för passagerarna, entreprenörerna och företaget och hela samhället. Det kostar en stor summa pengar för samhället varje år, både direkta och indirekta kostnader till påföljd av bristande förtroende för järnvägarna.Syftet med projektet är att genom en noggrann bakgrundsstudie och lämpliga metoder få nog med förståelse och kännedom för att kunna lösa detta problem. Idag finns en hel del lösningar som även undersöks genom en nulägesanalys för att både se hur andra tänkt för att försöka lösa problemet, men också för att se till så att min idé inte inkräktar på något patent.Efter den teoretiska biten är genomförd så togs väldigt många konceptförslag fram genom kreativa metoder.