I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvÄrigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och tvÄ mÀn, intervjuades. De hade alla erfarenhet av bÄde musik och barn med koncentrationssvÄrigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades pÄ ett hermeneutiskt sÀtt.

The purpose of this study was to investigate how pupils with social dysfunction were defined and described and how the responsibility of the school concerning the needs of these pupils was apprehended. For this matter, in depth interviews with four headmasters and four teachers at three different schools were carried out.The possibilities to help pupils with social dysfunction were regarded as limited due to limited resources. The school can be described, as a huge refined apparatus of classification where some children very early are eliminated and there does not appear to exist any back up plan for these individuals. In this respect the function of the school is very similar to that of yesterdays school where the elimination process worked just as well, the denotations change but the problems remain the same.The material used in this study is too small to make general conclusions but the results give some indication of the problems of the interaction between the school and its staff and pupils with social dysfunction. We strongly believe that the results warrants further investigation as to in what way the school can improve in helping pupils with social dysfunction..

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte Àr att beskriva pedagogernas syn pÄ inskolning och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man skolar in flersprÄkiga barn. Det ingÄr Àven i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska. FrÄgestÀllningarna som var grunden för min undersökning Àr: Hur ser ut inskolning pÄ en smÄbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger Àr viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten dÄ det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förstÄelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende pÄverkar dess förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade pÄ ett liknande sÀtt nÀr det gÀller barn med ett avvikande beteende.

Syftet med vÄrt examensarbete var att barnen utvecklade sitt tÀnkande och lÀrande för de betingelser som krÀvs för fröets vÀg till blomma, genom ett storylineinspirerat temaarbete. Med tÀnkande menar vi hur barn i konkreta situationer fÄr reflektera över sin egen inlÀrning. Med lÀrande menar vi hur barn i olika sammanhang lÀr sig genom ett meningsfullt innehÄll. Den empiriska delen av vÄrt examensarbete utfördes pÄ en förskola i LuleÄ kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 14 barn i Äldrarna 4-6 Är.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrÄn tre lÀrares och en socialsekreterares perspektiv söka en förstÄelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten. Syftet besvarades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhÄllande till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kÀnde till alla tecken pÄ att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar om en lÀrare anmÀler ett barn till socialtjÀnsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten inte Àr tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptÀcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten behövs göras mer tydligt. Att lÀrarna behöver fÄ mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan pÄverka lÀrares anmÀlningsbenÀgenhet..

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lÀrare frÄn Aspergersenheter samt behandlingspersonal frÄn barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet nÀr det gÀller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgÄr bÄde ifrÄn ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrÄn flickors och pojkars skilda förutsÀttningar och behov.

Döende patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har ibland minderÄriga barn. Dessa barn Àr i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nulÀget brister detta dÄ mÄnga sjuksköterskor saknar kunskaper inom omrÄdet. För att stödja barn till en döende förÀlder pÄ ett optimalt sÀtt krÀvs kunskap om barns förstÄelse av döden, reaktioner pÄ förlust av en förÀlder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och förÀldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga nÀr en förÀlder Àr döende.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har pÄverkats av att vÀxa upp i ett hem dÀr det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt dÀr vi anvÀnt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att fÄ en övergripande kunskapsöversikt om Àmnet.I vÄr studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsÀttas för bÄde nÀr det gÀller psykisk ohÀlsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper Àven större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra sjÀlvkÀnsla grundar sig i socialt stöd och dessa tvÄ faktorer Àr viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motstÄndskraft de besitter. Vi har sett att förÀldrar med missbruk har svÄrigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och dÀrför har syskon och socialt nÀtverk utanför familjen stor betydelse.