VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hĂ€lsa. Enligt WHO sĂ„ har övervikten fördubblats i Europa under de senaste Ă„rtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar Ă€n av svĂ€lt. Även i Sverige sĂ„ har övervikt ökat och fler barn vĂ€ljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt anstrĂ€ngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hĂ€lsa hos barn i allmĂ€nhet. Syftet med studien var Ă€ven att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och nĂ€rmare genomgĂ„ng av innehĂ„llet.Resultatet visade att de flesta artiklar hĂ€vdar att barn inte Ă€r tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva pĂ„ förskolor och skolor. Fler barn vĂ€ljer att Ă€gna sig Ă„t lugnare aktiviteter Ă€n fysiskt krĂ€vande lekar.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssÀtt samt tankar kring barn ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt d.v.s. hur de förhÄller sig till barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokus har legat pÄ pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tÀnker om sitt arbetssÀtt/ förhÄllningssÀtt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att fÄ fram vÄrt resultat.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Barns fysiska uppvÀxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. NÀstan 90% av alla 1-5Äringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. DÀrför Àr det angelÀget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar pÄ vÀxtmaterialet barn klÀttrar i pÄ förskolor. Studien omfattar vÀxtmaterial med klÀtterslitage pÄ 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att vÀrdera vÀxtmaterial efter barns klÀtterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanstÀllning av anvÀndbara arter.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

I detta arbete undersöks utifrÄn olika aspekter, barn med koncentrationssvÄrigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv Àr motivationsteorin. Min hypotes Àr att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Mina forskningsfrÄgor Àr föjande; Vad Àr viktigt för att ett barn skall bibehÄlla sin koncentration? Vad har förskollÀrarna för ansvar för att bibehÄlla barnens koncentration? Vad har förskollÀrarna för strategier sÄ att barnen skall kunna bibehÄlla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmÄga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollÀrare med olika erfarenheter och Är inom yrket.

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

I denna studie har vi valt att undersöka nÄgra förskollÀrares tankar kring flersprÄkighet samt hur det reella arbetet med flersprÄkiga barn och elever ser ut i en förskola och i en förskoleklass. Syftet med denna studie Àr att ÄskÄdliggöra vad förskollÀrarna gör, pÄ vilket sÀtt och av vilken anledning, för att stötta flersprÄkiga barn och elever i deras sprÄkutveckling. Med tanke pÄ att vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle anser vi detta Àmne ytterst aktuellt och relevant. För att fÄ insikt i vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss utav intervjuer och observationer. Resultatet av intervjuer i studien tyder pÄ att förskollÀrarna erhÄller en god instÀllning till arbete med flersprÄkighet och att de anser sig arbeta sprÄkutvecklande. Observationerna bekrÀftar till viss del förskollÀrarnas tankegÄngar dock pekar de Àven pÄ att ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt hamnar i skymundan dÄ förskollÀrarna arbetar mer styrt.

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod anvÀnds bland annat för att hjÀlpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ sjÀlvuppfattning, genom att leka i nÀrvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmÀssa kan fÄ dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda pÄ om det gÄr att hjÀlpa dessa barn med lekarbete. Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmÀssobarn i Äldern 4-7 Är samt om lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lekpedagoger. Studien visar att lekarbete Àr stödjande för barn i Äldern 4-7 Är som upplevt förÀldrars skilsmÀssa. Barnet kan i lekarbete skapa förstÄelse och fÄ ordning pÄ sina tankar. Lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmÀrksamhet..

Studien Àr en kvalitativ undersökning pÄ tre olika förskolor. Syftet Àr att undersöka hur fem förskollÀrare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftsprÄk hos förskolebarn i Äldrarna 1-6 Är, hur dessa pedagoger upplever att barn lÀr sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftsprÄk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssÀtt skiljer sig Ät men att det Àven finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lÀr sig. Arbetet med skriftsprÄk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar i förskolan. ForskningsfrÄgor Àr: Vilka barn kan anses vara i behov av sÀrskilt stöd enligt förskolelÀrarna? Hur upplever förskolelÀrarna kontakten med vÄrdnadshavare och specialpedagog? Detta Àr en kvalitativ studie som Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer bÄde pÄ hur förskolelÀrarna definierar barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelÀrarna har av vÄrdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras Àr att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men kÀnner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av sÀrskilt stöd och deras vÄrdnadshavare. En annan slutsats som kan dras Àr att lÀroplanen stÀller stora krav pÄ förskolan och dess anstÀllda förskolelÀrare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.