Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur barn med funktionsnedsÀttning framstÀlls i barnlitteratur samt hur framstÀllningen kan pÄverka lÀsarens syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. En textanalys, utförs pÄ tre barnlitterÀra verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som gÄr att finna pÄ bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primÀra utgÄngspunkt Àr sprungen ur diskursteori och förutsÀtter dÀrmed att sprÄket i barnlitteratur pÄverkar hur barn ser pÄ och agerar i vÀrlden. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som anvÀnds, dÀr beskrivande ord och fraser frÄn undersökningens kÀllor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras dÀrmed inga generella slutsatser angÄende hur barn med funktionsnedsÀttning framstÀlls i barnlitteratur.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens arbete med lÀrplattor i förskolan. Studien har tre frÄgestÀllningar; 1) Hur beskriver förskollÀrarna sin syn pÄ lÀrplattan som pedagogiskt verktyg? 2) Hur beskriver förskollÀrarna sitt arbete med lÀrplattan? 3) Hur beskriver förskollÀrarna lÀrplattans tillgÀnglighet för alla barn? Studien genomfördes pÄ en förskola i Mellansverige. Intervjuer med fyra förskollÀrare genomfördes. Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad design; en intervjuform dÀr det finns goda möjligheter anpassa intervjun efter respondenten.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn pÄ stress. Vad de tror orsakar stress, hur man kÀnner sig och om man kan göra nÄgonting Ät det. Genom enkÀtundersökningar i en fyra, en sexa och en Ätta har jag fÄtt fram barnens tankar om stress. Jag har ocksÄ lÀst mycket intressant litteratur inom omrÄdet för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angÄende barn och stress. Litteraturen har jag ocksÄ anvÀndt som grund till den empiriska studien.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Burger, M B & Dizdarevic, J. ?Vi var som isolerade öar?- En fallstudie utifrÄn ett medarbetarperspektiv om effekter av konkreta förbÀttringsarbeten gjorda pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad, Barn- och ungdomsmottagning. C-D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling 30hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Socialt arbete 2010. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie har varit att studera effekter av utvecklingsprogrammet ?Bra mottagning? som utfördes pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK), Barn- och ungdomsmottagning mellan Ären 2006- 2008 utifrÄn ett medarbetarperspektiv.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Samspel mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar. En studie pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger pÄ att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns sprÄkutveckling, sprÄkstörning och integrering presenteras.

Som poliser kommer vi dagligen i kontakt med barn i olika situationer. Det kan vara i den brottsförebyggande verksamheten, i den repressiva verksamheten eller i den hjÀlpande verksamheten. Syftet med vÄrt arbete har varit att ta reda pÄ vilka förstahandsÄtgÀrder som Àr viktiga att vidta nÀr barn finns med i bilden och vikten av hur vi poliser bemöter barn i dessa situationer. Information angÄende Àmnet har vi bland annat hÀmtat genom lagtexter, förarbeten och olika rapporter. Vi har Àven samtalat med ett antal poliser/barnutredare och personal inom RÀdda barnen.

Synen pÄ förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har förÀndrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att normaliseringsprincipen förutsÀtts gÀlla nÀr mÀnniskor med lindrig utvecklingsstörning blir förÀldrar. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstÄr och arbetar med förÀldrar som har en lindrig utvecklingsstörning dÀr de misstÀnker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade pÄ att socialsekreterarna upplever att förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svÄrigheter i sin förÀldraförmÄga - som vilka förÀldrar som helst.

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgÄr ifrÄn att den identitetsskapande processen i stor utstrÀckning pÄverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. VÄra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling frÄn lÄgstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i Äldrarna sju till Ätta Är och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lÀrare i skolmiljön. DÀrefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av nÄgra vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gÀller motivation och inlÀrning. Syftet Àr ocksÄ att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. VÄrt arbete grundar sig pÄ studier frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar frÄn samma kommun med barn i Äldrarna 4-5 Är. För att fÄ en helhet i vÄr undersökning, utifrÄn ett barnperspektiv, har vi anvÀnt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att jÀmföra hur den medvetna sprÄkstimulerande verksamheten ser ut i tvÄ förskolor. Vi kommer att undersöka sprÄkstimuleringen pÄ en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagogerna med sprÄkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i sprÄkstimuleringen hos en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med bÄde intervjuer av totalt fyra pedagoger men ocksÄ kompletterande observationer av nÄgra för verksamheten naturliga vardagssituationer.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.