Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra kvinnor intervjuats för att fÄ en beskrivning av deras erfarenheter av att vÀxa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende pÄverkats och förÀndrats efter att ha genomgÄtt en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgÄtt för att fÄ reda pÄ vad den innebÀr. UtifrÄn tidigare forskning och övrig empiri har vi fÄtt fram vilka karaktÀristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk.I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk. I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd.Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar sprÄkstörning och betonar faktorer som frÀmjar ett fungerande arbetsÀtt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krÀvs för att bli antagen till en sprÄkskola. I studien framkommer Àven att pedagogerna sÀger sig tillrÀttalÀgga bÄde miljö och sina metoder för att det sprÄkstörda barnet ska fÄ den hjÀlp som den Àr i behov av.

SOS-barnbyar Àr ett hem för omhÀndertagna barn och finns som vÀrldsomfattande verksamhet och i vÄrt grannland Finland. HÀr placeras barn som pÄ grund av biologiska förÀldrars bristande förÀldraförmÄga inte lÀngre kan bo kvar hemma. MÄlet med SOS-barnbyar Àr att alla barn ska fÄ en trygg familj att vÀxa upp i dÀr de fÄr sina behov tillgodosedda och en familjÀr uppvÀxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor pÄ SOS-barnbyar i Finland ser pÄ barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll Àr gÀllande att frÀmja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys som genom kodning och kategorisering.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att fÄ sprÄkliga problem, jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svÄrigheter med abstrakt tÀnkande, Àven svÄrigheter med matematik har uppmÀrksammats. Forskning visar att de sprÄkliga svÄrigheterna finns hos nÀrmare hÀlften av alla internationellt adopterade och det som framkommit Àr att svÄrigheterna kan uppstÄ av tvÄ orsaker. De orsakerna som nÀmnts Àr i första hand den sÄ kallade sprÄkbrytningen medan den andra orsaken beror pÄ brist pÄ bra mat och uppmÀrksamhet som ofta uppstÄr pÄ institutioner sÄsom exempelvis barnhem. SprÄksvÄrigheterna som kan uppstÄ Àr dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv förÀldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

Studiens syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fÀder, vilka faktorer som pÄverkar kontaktens utformning, socialtjÀnstens förestÀllningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fÀder samt biologiska fÀders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör i vilken utstrÀckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fÀder och socialsekreterares syn kring detta omrÄde. För att bringa klarhet kring vÄra frÄgestÀllningar har vi frÀmst anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare pÄ olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har dÀrutöver Àven skett med hjÀlp av en orienterande kvantitativ enkÀtstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkÀtstudien var att visa pÄ hur kontakten till de biologiska fÀderna ser ut för samtliga barn pÄ en familjehemsenhet i Göteborg.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 Ären och Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvÀrld vilket kan skapa ett lidande som pÄverkar barnets psykiska hÀlsa. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn aktuell forskning om barns upplevelser kring sig sjÀlva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma pÄverkar deras psykiska hÀlsa. Uppsatsen diskuterar Àven sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats dÀr kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har anvÀnds för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Geometri och rumsuppfattning har stor betydelse för förskolebarns lÀrande i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om/hur barns grundlÀggande rumsuppfattning förÀndras genom att medvetet arbeta med geometriska grundbegrepp i olika övningar. Studien genomfördes i SkellefteÄ kommun i förskola och förskoleklass. VÄr studie inleddes med en intervju dÀr vi kartlade barns förkunskaper inom Àmnet. Under studiens gÄng anvÀnde vi Àven observation och analysschema.

Diabetes Mellitus typ 1 Ă€r en autoimmun kronisk sjukdom som kan drabba mĂ€nniskor i olika Ă„ldrar men framför allt barn och ungdomar. I Sverige finns det nĂ€stan 8000 barn som har diabetes. Det Ă€r omkring trettio procent av barnen som behandlas pĂ„ en vuxenavdelning av olika anledningar. Även om barn och ungdomar kan ta ett större eget ansvar för att sköta sin sjukdom nĂ€r de blir Ă€ldre sĂ„ behöver de fortfarande förĂ€ldrarnas stöd. Familj i sin helhet kan förĂ€ndras om nĂ„gon av familjemedlemmar blir sjuk.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

SammanfattningBakgrund: Förr ansÄgs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmÀnt ouppfostrade. Följden blev att förÀldrarnas oro ökade och de fick en kÀnsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig pÄ ett acceptabelt sÀtt. Tidigare forskning visar att det Àr mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva förÀldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.