Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Syftet med studien Àr att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha pÄ barnen som vistas dÀr, samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att fÄ en god ljudmiljö. Som metod har en enkÀtundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men ocksÄ livliga och högljudda.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

Syfte med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lÀrare och barn tar sig i uttryck. Vad som framtrÀder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lÀrare. Studien genomfördes med hjÀlp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lÀrare och barn visade sig pÄ olika sÀtt, och resultatet visar pÄ hur samspelet kan bidra med att barn och lÀrare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Abstrakt Syftet med vÄrt arbete var att beskriva och förstÄ hur miljön kan pÄverka utvecklingen av barns kompetenser. VÄr frÄgestÀllning utgick frÄn att studera den fysiska miljön, pedagogers förhÄllningssÀtt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data Àr observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraÄrsÄldern i olika förskolor/avdelningar pÄ olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka tvÄ timmar med huvudsyfte att observera matsituation och pÄklÀdning för utgÄng. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhÄllningssÀtt och barnens interaktion med sin omgivning.

Förskolan Àr en naturlig plats för mÄnga barn att utveckla bÄde sitt sprÄk och sin identitet före skolstart. För att barn ska fÄ en sÄ bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som Àr medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flersprÄkighet i förskolan. För att arbeta medvetet Àr det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar dÀrför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flersprÄkiga barn, för att illustrera hur arbetet med sprÄkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flersprÄkighet visar att utveckling av barnens alla sprÄk Àr av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling.

Denna uppsats syfte Àr att ta reda pÄ om barn till homosexuella hÀmmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av sjÀlvkÀnsla, empati, ansvarskÀnsla och samspelet med andra.  Vi ska Àven försöka ta reda pÄ pedagogernas tankar om deras arbete angÄende detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fÄtt fram att förÀldrar med yngre barn inte ser sina barn som nÄgra som kommer bli hÀmmade i framtiden, medan de förÀldrar som har Àldre barn, tillsammans med forskningen, pÄpekar att i situationer dÀr barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstÄ svÄrigheter. Pedagogerna pÄpekar Àven att det kan uppstÄ problem under perioden dÄ barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa Àr homosexuella förÀldrar och de andra fem Àr pedagoger som kommit i kontakt med regnbÄgsbarn ett begrepp som anvÀnds för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella förÀldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att förÀldrarna och pedagogerna pekade pÄ hur viktigt det Àr med öppenhet, bÄde gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra förÀldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig Àven att pedagogerna har fördomar men att de Àr noga med att de inte försöker att pÄverkar barnen utan de bearbetar fördomarna sjÀlva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella förÀldrar inte hÀmmas mer Àn ett barn till heterosexuella förÀldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svÄrare att vara barn till homosexuella Àn till heterosexuella, men att det pÄ samma gÄng inte behöver vara nÄgot negativt..

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Att bli inlagd pÄ sjukhus Àr för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smÀrtsamma upplevelser som kan vara mycket svÄra att hantera. Innan barnet har fÄtt ett fullt utvecklat sprÄk anvÀnder de leken som kommunikationssÀtt. Barn anvÀnder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjÀlpa sig sjÀlva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras förÀldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien.