Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..

Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda litteraturen.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

Att kommunicera och utifrÄn det ta initiativ och utföra en handling Àr för mÄnga barn svÄrt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsÀttning försvÄrar det oftast situationen. FörmÄgan till samspel, initiativ och handling kan dÄ behöva medvetandesgöras med hjÀlp av olika medel.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva FMT-metoden, samt att nÄ en djupare kunskap kring Àmnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nÄ samverkan med barn med autism och autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i Àmnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av tvÄ barn som jag följt under utbildningens gÄng.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gÀller förmÄgan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestÀmd handling med FMT-metoden som medel..

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

Den kvalitativa studiens syfte var att analysera, beskriva och förstÄ skollednings och lÀrares uppfattningar kring mÄngkulturellt arbete i förskolan, samt deras betydelse för förskolans verksamhet. Studien utgick frÄn sociokulturell teori och byggde pÄ intervjuer av skolledning och förskollÀrare pÄ en mÄngkulturell förskola.I studiens resultat framkom att skolledning och lÀrare i förskolan menar att barn och förÀldrar ska mötas med respekt oavsett kulturell bakgrund. LÀrarna ansÄg sig viktiga att förmedla lÀroplanens vÀrdegrund samt det svenska sprÄket och kulturen till förskolans barn och förÀldrar. De uttryckte Àven att de upplevde olika kulturella bakgrunder som spÀnnande och berikande, vilket gav dem en fördjupad kunskap om olika sÀtt att tycka och tÀnka. Barnens sprÄkutveckling var det innehÄll som studiens lÀrare prioriterade högst, bÄde det svenska sprÄket och barnens modersmÄl.I diskussionen jÀmfördes studiens resultat med teorier och tidigare forskning.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur pÄ förskolor, men ocksÄ hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och boklÀsning i förskolan. Vi vill Àven belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas vÄra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmÀnhet samt arbetet kring litteraturen sÄsom höglÀsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn pÄ tvÄ undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och boklÀsning i förskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar inte pÄ nÄgon större skillnad varken vad det gÀller pedagogers syn pÄ höglÀsningens betydelse eller bokutbudet pÄ förskolorna. DÀremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhÄllningssÀtt till barnlitteratur skiljer sig Ät, bland annat genom att barnen oftare Àn pedagogerna vÀljer populÀrkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förstÄelse vad gÀller barnlitteratur och höglÀsning i förskolan. Men Àven att vi genom detta arbete sprider vÄra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats de senaste tjugo Ă„ren och hĂ€lsoproblemet drabbar frĂ€mst barn. Övervikt och fetma hos barn innebĂ€r sĂ€mre förutsĂ€ttningar för ett hĂ€lsosamt liv som vuxen. Sjuksköterskan möter överviktiga barn i sitt arbete och har dĂ€rför möjlighet att hjĂ€lpa dem och deras familjer i en förĂ€ndringsprocess mot ett hĂ€lsosammare liv. Syftet med studien Ă€r att beskriva förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett överviktigt barn. Intervjustudier har analyserats med kvalitativ metod för att öka förstĂ„elsen kring fenomenet.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.