Syftet med studien Àr att kartlÀgga nÄgra lÀrares arbete kring barn med sprÄksvÄrigheter i förskola och grundskolans tidigare Är. Informanterna har alla erfarenheter av barn med sprÄksvÄrigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfÀlten förskola, grundskolans tidigare Är, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lÀrare planerar arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn en inledande kartlÀggning av barnet. I vÄr studie tenderar grundskollÀrare att, i större utstrÀckning Àn sina kollegor i förskolan, anvÀnda fÀrdigstÀllda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lÀrare i skolan Àn i förskolan bedriver enskild undervisning.

MÄnga barn lider i det tysta av oro och Ängest. En del barn har fobier och rÀdslor som de kan ha svÄrt att sÀtta ord pÄ. Deras rÀdslor kan ibland avlÀsas i deras kroppssprÄk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vÀgledning och hjÀlp av t.ex. förÀldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet Àr att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och Ängest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och Ängest.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. VĂ„rt syfte med denna undersökning Ă€r att verksamma förskollĂ€rare ska fĂ„ större förstĂ„else samt ökad kunskap varför kan det vara sĂ„ att vissa barn inte tycks leka?Studien innehĂ„ller tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som kĂ€nns relevanta nĂ€r det kommer till barn som inte leker. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollĂ€rarna för att stötta och utveckla dessa barn dĂ„ leken tycks vara viktig för barns lĂ€rande.För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor sĂ„ har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollĂ€rare, studien har Ă€ven innehĂ„llit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrĂ„gade förskollĂ€rarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till sjĂ€lva förskollĂ€rarna att hjĂ€lpa dessa barn som hade svĂ„rt med leken.Resultatet pekar pĂ„ pĂ„ att tryggheten Ă€r en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollĂ€rarnas engagemang och intresse Ă€r av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

År 2010 vrĂ€ktes 632 barn, Ă„r 2011 vrĂ€ktes 633 barn och Ă„r 2012 vrĂ€ktes 569 barn. Regeringen har satt upp mĂ„l om att inga barn ska vrĂ€kas och i barnkonventionen stipuleras barns rĂ€tt till bostad. Trots detta vrĂ€ks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rĂ€tt till bostad, med fokus pĂ„ vrĂ€kningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en frĂ„ga om barn kan anses ha en rĂ€tt till ett hem. Jag har Ă€ven velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gĂ€ller barns möjlighet att fĂ„ bo kvar i sitt hem vid en vrĂ€kningssituation.

Sverige har en lagstadgad anmÀlningsplikt som Àr obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen Àr tydlig med att alla misstÀnka missförhÄllanden skall anmÀlas. Forskning visar att anmÀlningsplikten inte alltid fungerar och att det bara Àr en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. Vidare forskning visar att fÄ anmÀlningar kommer frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

I detta examensarbete beskriver jag Funktionsinriktad MusikTerapi ? FMT.  Hur metoden vuxit fram och hur den fungerar i praktiken. Mitt syfte har varit att beskriva hur FMT kan vara ett stöd i utvecklingen för barn i förskola/förskoleklass. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar mitt arbete med tvÄ adepter, som Àr tvÄ 6-Äringar utan diagnoser.

Begreppet dynamisk pedagogik myntades pĂ„ 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som vĂ€xte fram ur barnteaterrörelsen VĂ„r Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom sjĂ€lvinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan LipschĂŒtz gĂ„tt bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lĂ€rarutbildningen pĂ„ Stockholms universitet. EnkĂ€tstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgĂ„ngspunkten för att ta reda pĂ„ hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lĂ€rarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhĂ„llningssĂ€tt lever kvar och Ă€r vĂ€rt att bĂ€ra med sig ut i arbetslivet som lĂ€rare.

Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..

Arbetets syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ sin arbetssituation i stora barngrupper. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat följande frÄgestÀllningar: ? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollÀrare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner i sydvÀstra SkÄne. VÄra informanter gav individuella och varierande svar angÄende sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

FN:s barnrÀttskommitté har rekommenderat Sverige att ÄtgÀrda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framstÀllandet av ett indikatorsystem för att mÀta barnets rÀttigheter. Uppsatsen syftar till att utvÀrdera om indikatorerna utgör den mest behjÀlpliga metoden för kommuner i att mÀta, utvÀrdera och följa upp barnets rÀttigheter och deras rÀttighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvÀrdering sker via en kvalitativ jÀmförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjÀnster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rÀttighetsbaserat arbete, som omfattar mÀnskliga rÀttigheters grundlÀggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.