SammanfattningSyftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollÀrares och grundskollÀrares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp pÄ förskolorna och grundskolorna. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmÀlan till socialtjÀnsten nÀr det gÀller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare pÄ tre olika förskolor och tvÄ olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare.

Barn som bevittnat vÄld mot en nÀra anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige vÄld i familjen. Enligt socialtjÀnsten Àr dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gÀllande misshandlade kvinnor har framkommit att mÄnga barn varit nÀrvarande nÀr misshandeln skett. Det har Àven visat sig att mönstret upprepat sig nÀr barnen vuxit upp och sjÀlva fÄr relationer.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Bakgrund/Syfte: Ett av FolkhÀlsoinstitutets 11 mÄlomrÄden Àr fysisk aktivitet, mÄlomrÄdet innefattar att frÀmja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete Àr att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med sÀrskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande metod för barn och ungdomar med sÀrskilda behov.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och 6 intervjuer genomfördes pÄ olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ och undersöka barns förestÀllningar och intresse för vÀder. Det viktigaste med vÄrt arbete var inte att lÀra barnen nya saker om vÀder utan mer att barnen skulle fÄ positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att kÀnna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika omrÄdena vi valt: vind, Äska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi anvÀnt oss utav kvalitativ metod, dÀr bÄde barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frÄgor om vÀder och pedagogerna fick frÄgor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lÀrande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor pÄ tvÄ olika förskolor med naturen som nÀrhet.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

Statistik frÄn statistiska centralbyrÄn (SCB) visar att det i Sverige numera Àr allt ovanligare att kvinnor under 25 Är skaffar barn. FörÀldraskapet har med tiden skjutits allt lÀngre upp i Äldrarna och det har skett en förÀndring frÄn att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att mÄnga av dagens kvinnor bÄde vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig sjÀlva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som Ànnu inte hade skaffat, eller vÀntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville Àven undersöka om, och isÄfall varför, kvinnornas pÄgÄende utbildning och kommande arbete, sjÀlvförverkligande och förhÄllande var anledningar till att de planerade att senarelÀgga barnaskaffandet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har lÀst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i Äldern fem till sex Är. DÀrefter har vi intervjuat barnen enskilt. FrÄgorna har fokuserats pÄ taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lÀttare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp dÀr sista siffran anger mÀngden Àn ett tal mitt i rÀkneramsan.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, dÄ forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrÄn det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien Àr inspirerad av en etnografisk ansats och bygger pÄ deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen bestÄr av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och Àr beskrivande, berÀttande, tolkande och analyserande.

AbstractBarns litterÀra intresse skapas i de tidiga Ären. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lÀrarna pÄ förskolan anvÀnder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mÄl Àr att eleverna skall lÀra sig alla sÀtt sprÄket kan anvÀndas pÄ.Vi hade som syfte att försöka förstÄ hur förskollÀrare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrÄn LÀroplanens direktiv. För att kunna fÄ information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestÄende av fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet frÄn LÀroplanen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad förskolebarn har för kunskap om natur, samt om barn kan se ett samband mellan mÀnniska och natur nÀr de tar del av utomhuspedagogik. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med 15 barn pÄ tre uteförskolor för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. Med hjÀlp av tidigare studier om barns kunskaper kring olika natur- och miljöfenomen, har vi kopplat vÄrt resultat till de tidigare studierna för att fÄ en uppfattning om barns kunskap. Vi har Àven kopplat vÄrt resultat till relevant litteratur. Resultaten i vÄr undersökning visar att barnen har en god men dock en ytlig kunskap om naturen.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

ABSTRAKT Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergÄngarna förskola ? förskoleklass ? skola; Med fokus pÄ barn i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola VÄrt syfte Àr att fördjupa oss i hur övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att fÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi stÀller oss frÄgan hur man kan underlÀtta övergÄngarna mellan förskola ? förskoleklass ? skola sÄ att detta fungerar optimalt för alla barn, men sÀrskilt för de barn som ligger i riskzon för att fÄ problem med sin lÀs- och skrivutveckling. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkÀter.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrÄn tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna pÄ förskolorna kan se ut. Studien Àr skriven utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet Àr insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla Àr förskollÀrare, arbetar pÄ mindre orter dÀr det statistiskt sett finns procentuellt fÀrre barn med annat modersmÄl Àn svenska Àn genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper dÀr barn med annat modersmÄl Àn svenska ingÄr och/eller barn som Ànnu ej utvecklat ett verbalt sprÄk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. UtifrÄn resultatet gick det att utlÀsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmÀnt sÄg olika ut trots att förskollÀrarna i studien delade samma syn gÀllande den pedagogiska dokumentationens syfte.