Övervikt bland barn Ă€r ett utbrett folkhĂ€lsoproblem och att vara överviktig som barn Ă€r relaterat till övervikt ocksĂ„ i vuxen Ă„lder men Ă€ven till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhĂ„lla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kĂ€nnedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och förĂ€ldrar rollen. ÅtgĂ€rder sĂ„ som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvĂ„rdnads Ă„tgĂ€rdes som kan underlĂ€tta preventiv sjuksköterske arbete..

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Varje Är traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvÄrd i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden trÀffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhÀndertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara pÄ barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhÀndertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svÄrigheter i samband med omhÀndertagandet, upplevelsen av behovet av god omvÄrdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gÀllande rutiner.

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer nÄgon som har dött, dels att jag vill visa att döden Àr nÄgot naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.Mitt arbete bygger till stor del pÄ litteratur som jag har lÀst och pÄ en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen frÄn, som vi tycker, svÄra saker som död och sorg. Om vi lÄter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlÀttar vi mer för dem Àn om vi försöker ?skona? dem frÄn det som Àr jobbigt.NÀr man ska tala med barnen om döden Àr det viktigt att man Àr sÄ Àrlig som möjligt och inte döljer nÄgonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rÀdsla och Ängest hos dem Àn vad sanningen och sorgen gör.Jag har under arbetets gÄng ocksÄ mÀrkt att det Àr ett svÄrt Àmne att tala om för mÄnga..

Denna uppsats utforskar förskollÀrares erfarenheter och synpunkter pÄ att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Denna uppsats utgÄr ifrÄn sprÄkliga orsaker och literacy anvÀnds som en teoretisk utgÄngspunkt. Literacy handlar om hur barn lÀr sig ett sprÄk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen lÀser en bok eller genom namnskyltar pÄ förskolan. Jag har anvÀnt mig av intervjuer med tvÄ förskollÀrare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄda pedagoger menar att det Àr för tidigt att sÀtta en stÀmpel pÄ ett förskolebarn för lÀs- och skrivsvÄrigheter, men att arbete med sprÄket i förskolan Àr viktigt och Àr en del av förskolans arbete.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

Redan i förskoleÄldern lÀr sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhÀllet. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet pÄ en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förvÀntas agera. JÀllhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förÀndras vid ett aktivt genusarbete i skolan dÀr elever trÀnas i att tÀnka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleÄldern finns möjlighet att attityder till normer kan förÀndras och att framtida samhÀllsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att fÄ ett tolerant samhÀllsklimat Àr att barn möts med intresse och respekt.

Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det Àr viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig Älder. Skolsköterskan hÀlsofrÀmjande arbete dÀr hon trÀffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhÀlsoarbetet mot övervikt och fetma.Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhÀlsovÄrden.Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: NÀr materialet frÄn intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda pÄ vad barn har för uppfattning om mÀnniskokroppen nÀr de Àr fyra och sex Är gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen Àr olika beroende pÄ deras Älder. SexÄringen har större kunskap om kroppen Àn vad fyra Äringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vÄr kropp var att vi har; hjÀrta, hjÀrna, blod, hjÀrnceller, muskler och skelett..

Syftet med detta arbete Àr att skapa förstÄelse för barn med DAMP/ADHD och allmÀnt belysa deras problematik. Idag rÀknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i vÄra skolor. För att hjÀlpa barnen krÀvs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svÄrigheter vilka varierar hos de olika barnen. DÀrför mÄste skolgÄngen anpassas till just den individen.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD Àr omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger nÀr de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag tvÄ pedagogers, tvÄ förÀldrars och tvÄ barns syn pÄ diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet Àr att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera ÄtgÀrderna samt fÄ en större beredskap att arbeta med olikheter.

Barn som far illa Àr ett stort problem och polisen missar ofta att uppmÀrksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjÀlp för polisens arbete. Med hjÀlp av intervjuer frÄn sakkunniga och en mÀngd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tÀnka pÄ nÀr det gÀller att prata med ett barn. Vi har ocksÄ sammanstÀllt inre och yttre kÀnnetecken för hur man kan se pÄ ett barn att han/hon far illa. Barnet anvÀnder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.