Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagogerna inom förskolan arbetar med sprÄkutveckling. Vi har inriktat oss pÄ barn med utlÀnsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat anvÀnder sagolÀsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flersprÄkiga barn. PÄ vÄra frÄgor vad gÀller deras arbetssÀtt. Det visade sig att pedagogerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling genom att anvÀnda olika arbetsmetoder som t.ex.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Syftet med uppsatsen Àr att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn pÄ sjukhus. Vi vill uppmÀrksamma att yrket som lÀrare och pedagog strÀcker sig lÀngre Àn inom skolans ramar. Med utgÄngspunkt i litteratur i Àmnet, enkÀter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavÄrd studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen pÄ barns lek. Resultatet visar pÄ att leken enligt informanterna Àr en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan pÄ barn dÄ de hamnar pÄ sjukhus.

I Sverige vÄrdades 2009, 130 000 barn för olika Äkommor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa barns och förÀldrars upplevelse dÄ barn i Äldrarna sju till fjorton Är Àr inneliggande patienter pÄ sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och förÀldrar ska bemötas i samband med att barnet Àr inneliggande patient pÄ sjukhus. För att allmÀnsjuksköterskan bÀttre ska kunna bemöta samt vÄrda barnen, vÀl anpassat till Älder och utvecklingsnivÄ, behövs kunskap och förstÄelse av hur förÀldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom omrÄdet pekar pÄ vikten av vÄrdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men Àven pÄ problematiken som uppstÄr nÀr förÀldrar mÄste lÀgga ansvaret för sina barn i hÀnderna pÄ vÄrdpersonalen.

VÄr studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta pÄverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjÀnsten som organisation har i arbetet med frÄgor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass Àr komplexa och rymmer sÄvÀl ekonomiska som sociala element.

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Muskuloskeletal smÀrta Àr vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smÀrtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster frÄn Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primÀrvÄrd och hade sÀrskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehÄllsanalys.

För att hjÀlpa barn och ungdomar som lider av Àtstörningar krÀvs specialistkompetens inom omrÄdet. SpecialistsjukvÄrden mÄste kunna möta sÄvÀl nyinsjuknade som lÄngvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar pÄ tvÄ olika specialistenheter dÀr barn och ungdomar vÄrdas för Àtstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.

Ämnet barn i sekter Ă€r bristfĂ€lligt belyst. För 12 Ă„r sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hĂ€nt. Sekter tenderar att isolera sig frĂ„n samhĂ€llet vilket gör det svĂ„rt att komma Ă„t barnen, bĂ„de för insatser samt studier. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa barns situation i sekter samt vilka svĂ„righeter det kan medföra för barnen sjĂ€lva samt dem som ska hjĂ€lpa, framför allt socialtjĂ€nsten. Studien Ă€r kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring sin arbetsÀtt med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt metoder som har betydelse för barns sprÄkutveckling och lÀrande. Vi var ocksÄ intresserade av hur pedagoger ser pÄ miljön, modersmÄlet och lekens betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. För att fÄ en tydlig uppfattning av pedagogers tankegÄngar valde vi att anvÀnda en kvalitativ metod. TvÄ förskollÀrare intervjuades. LÀrarna finns pÄ samma förskola, men arbetar pÄ olika avdelningar, den ena med smÄbarn och den andra med större barn.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.