Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid.

SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lärande har en ständig frågeställning varit: Hur kan man arbeta med estetiska ämnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i två delar, den första är en litteraturstudie där olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra är en undersökning av amatörteatrars bevarade material från Folkrörelsernas arkiv.Mina frågor i arbetet är:1. Till vilken nytta har elever och lärare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.

Denna studies syfte är att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen.Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a.

Syftet med vår undersökning var att se om man genom olika övningar kunde stimulera barns skrivlust. Utgångspunkten var att övningarna hade en mottagare och att skrivlusten var det viktigaste, inte skrivandet av en korrekt text. Skrivövningarna hade olika teman, bl.a. musik, sagor, drama och bilder. Undersökningen genomfördes på en skola, där undersökningsklassen bestod av 12 fjärdeklassare och 10 femteklassare.

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

I vårt examensarbete har syftet varit att främja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella språkförmåga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mäta resultatet av vårt arbete är processkrivning i uppsatsform där vi mätte antalet adjektiv och adverb samt en utvärdering av grupparbete med frågeformulär..

Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga attityder gentemot religionsundervisningen på gymnasiet och drama som undervisningsmetod, samt att föreslå en med drama integrerad religionsundervisning, där drama är metoden, och religion står för innehållet. Detta för att utforska utförbarheten av en sådan undervisning, där drama är metoden för religionsundervisningen på gymnasiet. Jag har med hjälp av intervjuer och litteratur undersökt vilka dramametoder som går att använda, samt vilka effekter dessa kan tänkas ha för undervisningen. Sedan har jag gett förslag på en serie konkreta religionsundervisningsexempel, vilka jag stödjer mot de didaktiska hjälpmedlen vad, hur och varför. Jag använder mig av Mia Marie Sternudds doktorsavhandling, Dramapedagogik som demokratisk fostran?, för att kategorisera mina lektionsförslag efter undervisningssyfte.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden.

 Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik. Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars.

This essay describes how theatre can be a tool in social work. The essay evaluates the Swed-ish KRAFT-project, a course for unemployed people with the goal to make them grow as in-dividuals by using drama exercises and performing a theatre play in front of an audience. The essay is a quantitative secondary study of the questionnaire used in the KRAFT-project. Through analysing the questionnaire the participants answered this essay tries to explain the results from a social psychological perspective. The essay also discusses how the participants? self-concept and self-esteem could have been affected by the KRAFT-project.