Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att använda de estetiska ämnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssätt i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftet har följande problemformulering preciserats med två tillhörande underfrågor: Vilken uppfattning har pedagoger i år ett och två om de estetiska ämnena musik, bild och drama i integration med läs- och skrivinlärning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom läs- och skrivinlärning??Hur ser de på sin egen roll som pedagog i läs- och skrivinlärningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom området och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt på att integrera de estetiska ämnena i läs- och skrivinlärning. De flesta respondenter i undersökningen väljer att kombinera olika metoder vid läs och skrivinlärning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolåren. Vi som gjort arbetet har läst olika program i vår respektive utbildning där den ena av oss läst Svenska i ett mångkulturellt samhälle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra läst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. På detta sätt har vi upplevt undervisningen olika baserat på den utbildning vi fått i vårt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sätt att uppfatta och utveckla undervisningen så att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. Utgångspunkt i vår studie har varit styr- och måldokument för grundskolan och svenskämnet och som stomme för den teoretiska delen har vi främst använt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lärande.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.

In this paper I make an analysis of the play Järnbörd (By burning Iron) written by the swedish author Magnus Dahlström. In this play all the characters has committed horrible crimes wich they easily describes the violence. The starting-point of my analysis is the text itself and not any stage-setting. The reason for this is that I find it interesting to see what can be found in the text only. I investigate if the language itself can tell something.Furthermore I discuss Magnus Dahlström´s literary language and if he has any distinguishing quality, and if so what it may be.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer.

Syftet med vår undersökning var att se om man med hjälp av pedagogiskt drama kan stärka intellektuellt funktionshindrade barns självkänsla. Eftersom vi båda arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det är stimulerande och utmanande, valde vi att göra vår undersökning i en dramagrupp med 10 grundsärskoleelever. Under vårterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterföreställning. Vi valde att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vårterminens dramapass.

The purpose of this thesis is to investigate respectability and the construction of ?free love? in Swedish feminist debater and playwright Frida Stéenhoff?s (1865?1945) drama Lejonets unge (1896). In 1897 the first production of the drama was set in the small town of Sundsvall in Sweden and caused a public storm be-cause of its plea for free love for both men and women.Through an intersectional perspective, where the axes of class, gender, sexual-ity, religion, nationality and age are central and with a starting point in Beverly Skegg?s concept ?respectability? I investigate how ?free love? is constructed in the drama. I also link the construction of ?free love? to the historical context of the debate concerning sexual morality and marriage which was intense in society and literature in Scandinavia in the late 19th century.In the drama the plea for ?free love? is created mainly through the character Saga Leire.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt. De ska både få uppleva och själva prova på att använda olika uttrycksformer. Detta är något som kan göras på många olika sätt och i olika ämnen. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lärare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska ämnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lärare.