Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Uppsatsen behandlar sex och nioåriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhållande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera åtta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioåriga barnens kvalitativt skilda sätt att förstå grundläggande begrepp för en ekologisk förståelse. Partikelbegreppet, dvs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, så som TV, tidningar och Internet påverkar kroppsuppfattningen bland eleverna på designprogrammet. Samt att se om, och i så fall hur, lärarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkätstudie gjord med 54 elever på ett designprogram. Baserat på resultatet från enkätundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lärare och elever på designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i väldigt liten utsträckning led av övervikt så eftersträvade de ständigt en slankare och mer vältränad kropp.

Måste det nödvändigtvis vara invecklat och svårt med interkulturella relationer? Innebär kärleksrelationer över gränserna mer komplikationer än andra förhållanden där man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen många människor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterära romaner skildras en bild av att det är mer eller mindre omöjligt att få ett sådant förhållande att fungera. Jag vill dock gärna fortsätta att tro att kärleken beror mer på en sorts personkemi och attraktion människor emellan, något som man inte direkt kan sätta fingret på men som ändå finns där. I min uppsats skildrar och analyserar jag två populära och spridda romaner för att ta reda på vilken bild som framställs när det gäller kärleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och åsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de påverkar människor som tar del av dem genom bok eller film.

Uppsatsen ?Vad finns i en bild?? utforskar frågor kring vad som krävs för att bli illustratör samt vad man kan behöva tänka på när man illustrerar någon annans text, sett ur en hobbytecknares perspektiv. Projektet har genomförts genom studier av såväl klassiska bilderböcker som tidigare publikationer på ämnet bilder för barnböcker samt genom en hel del praktiska studier och övningar. Resultatet blev en samling reflektioner omkring skillnaderna mellan att teckna utan krav jämfört med att beskriva någon annans vision, hur man kan använda bilden för att expandera textens betydelse, vad man kan göra när man kör fast, och vilka för eller nackdelar det kan finnas i att välja en tidigare illustrerad text.Illustration är ett stort ämne som är svårt att begränsa och greppa i en kandidatuppsats, icke desto mindre är detta en bra introduktion..

Syfte: Implementeringen av EG:s fjärde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet på rättvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rättvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frågan om kravet på god redovisningssed är berättigat med hänsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behållas. Är begreppet fortfarande berättigat med hänsyn till internationaliseringen och efter att rättvisande bild införts i svensk lag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett dramapedagogiskt arbetssätt kan bidra till lustfyllt lärande bland de yngsta barnen på förskolan. Genom intervjuer med pedagogerna undersökte jag hur de ser på arbetssättet. Vidare har jag genomfört videoobservationer i barngruppen för att på så sätt se hur barnen reagerar när figurerna från bilderboken får liv och kommer in i verksamheten. Som en röd tråd genom studien, när det kommer till barns lärande, ligger fokus på hur barns språk och kommunikation påverkas och eventuellt stimuleras av ett dramapedagogiskt arbetssätt. Vad händer när bilderboken får liv?I resultatet konstateras att ett dramapedagogiskt arbetssätt engagerar och berör alla, stora som små.

SammanfattningSyfte och frågeställningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare.Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka möjligheter skönlitteratur har i undervisningen med syftet att främja en god klassrumsmiljö och motverka mobbning i en 3-5-klass. Uppsatsen lyfter fram mobbningsproblematiken och litteraturpedagogers och litteraturvetares teorier om skönlitteraturens möjligheter. Målet har varit att uppnå mitt syfte genom en egen undervisningsstrategi i vilken eleverna har deltagit och varit verksamma under en period på tre veckor. Undervisningsmetoderna i klassen har bestått av högläsning ur en skönlitterär bok som tar upp mobbningsproblematiken, reflektionsskrivning, drama, klassdiskussioner och värderingsövningar. Mitt val har varit att använda mig av olika metoder för att samla in data för min undersökning.

AbstraktSyftet med examensarbetet är att få en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som används. Teorin visar att språket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. Läraren har en stor betydelse för hur elevernas förståelse utvecklas. Studien är av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lärare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

I detta arbete har ett övervakningssystem till en torkmaskin i en pappersmassamaskin utvecklats. Övervakningssystemet ska motverka att pappersarket i maskinen spårar ur sin bana. Detta händer ganska frekvent vilket orsakar produktionstopp. Övervakningssystemet ska innehålla uppkoppling till billiga IP-kameror via nätverk, beräkningsmetoder av vilka färger som syns i bild från IP-kameran och lagring av färgvärdet som fås av beräkningsmetoderna i en databas. Med hjälp av programmering i programspråket Java och metoder från visionsbiblioteket OpenCV har en mjukvara skapats för att lösa problemen.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ?Individualitet? är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.