Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en särskola använder sig av pedagogisk dokumentation för att åskådliggöra lärande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser på pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i läroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna på begreppet lärande? Vad är dokumentationens primära syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat två verksamma specialpedagoger på en särskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Vår empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar förskollärare vad pedagogisk dokumentation är? Syftet med studien är att få en inblick i hur verksamma förskollärare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollärare. Det sociokulturella perspektivet har präglat arbetssättet med pedagogisk dokumentation vilket innebär att lärande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har även det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven påverkat arbetssättet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande som sker i verksamheten är något som många litteratörer anser.

Vårt examensarbete handlar om ett förändringsarbete där sex förskolor går från individuella utvecklingsplaner till att använda pedagogisk dokumentation. Syftet och frågeställningen är inriktade på att studera hur pedagoger från förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till är den etiska aspekten på pedagogisk Dokumentation, ett förändringsarbete där den pedagogiska dokumentationen är central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. Vårt resultat visar att vår undersökningsgrupp överlag är negativa till att använda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Att dokumentera är för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av såväl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen är viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssäkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat på bristfällig Dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som påverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar.

Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på Dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt.

ABSTRACT  Dokumentation ? Vad, Hur och Varför                  Documentation ? What, How and Why                                                                             Antal sidor: 44Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna.

I den statliga utredningen Att erövra omvärlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation är inte bara ett värdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan också användas som underlag för fortbildning, föräldrasamarbete och utvärdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i åtanke beskrivs hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra lärande och vilka svårigheter det kan finnas med pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna går vidare med lärande utifrån pedagogisk dokumentation belyses också, likaså vad som dokumenteras i en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa två åt.

Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd på högskolan i Skövde.

Syftet med uppsatsen är att studera hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsättningar och begränsningar som förskollärarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Ramfaktorteorin har använts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsättningarna och begränsningarna och relatera dessa till hur förskollärarna uppfattar att de arbetar med Dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi även en 'bakgrund' där vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Syftet med studien är att ge en förståelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhåller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att få tillgång till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger från fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men på olika sätt. Pedagogerna menar att dokumentationen är till för barnen, föräldrarna och pedagogerna.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar..

Syftet med vår studie är att förstå i vilken omfattning pedagoger använder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen är i dokumentationsprocessen. Vi vill åskådliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs på Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn är i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men även det som publiceras på Internet.För att fånga omfattningen av pedagogers användande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollärare och barnskötare i en enkätstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation på Internet som är både öppet och slutet för allmänheten. En viktig slutsats är att barn inte alltid är helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tänker på de socioekonomiska förutsättningarna som råder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vårdnadshavare inte får ta del av dokumentation då det ibland förutsätts att alla har tillgång till Internet i hemmet..

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad är meningsfullt att dokumentera?Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Syftet med uppsatsen är att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsättningar och om de förändrades på olika sätt. Undersökningsmaterialet består av dokumentation av utgrävningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlämningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsättningar och därför delvis förändrades på olika sätt..