Sök:

Sökresultat:

397 Uppsatser om Doktrin för luftoperationer - Sida 6 av 27

MÄlbolagsstyrelsens roll vid offentliga uppköpserbjudanden : De nya takeover-reglernas inverkan

Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.

Resultatfördelning i joint venture : Hur skall resultatfördelning ske i joint venture och ger reglerna tillrÀcklig förutsebarhet?

Samarbetsformen joint venture Àr inte rÀttsligt definierat i svensk rÀtt. Joint venture betraktas dock i allmÀnhet som enkla bolag.FrÄgan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gÀllande rÀtt mellan bolagsmÀnnen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmÀnnen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingÄs muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gÀller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmÀnnen, detta enligt 4 kap.

Lotterivinst - Skattefri eller inkomst av tjÀnst?

Har ni egentligen nÄgon aning om hur mycket svenska folket satsar pÄ spel och lotterier i Sverige? Tror ni pÄ att under Är 2006 omsatte svenska lotterier ungefÀr 36 262 miljoner kronor före utbetalning av vinster? Det Àr dÀrför av stort intresse för samhÀllet att fÄ veta hur vinster frÄn alla dessa spel ska behandlas. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva var grÀnsen gÄr för vad som Àr en skattefri vinst frÄn lotteri och vad som Àr en skattepliktig inkomst av tjÀnst för privatpersoner. GÀllande rÀtt har tolkats utifrÄn förarbeten, doktrin, praxis samt lagstiftning. IL 8 kapitlet 3 § sÀger att vinster i svenska lotterier Àr skattefria och LL 3 § definierar lotteribegreppet.

Bankgarantier : sÀrskilt om demandgarantier i svensk rÀtt

Bankgarantier, framför allt de sjÀlvstÀndiga s.k. demandgarantierna, Àr en Ànnu relativt outforskad företeelse i svensk rÀtt. I uppsatsen görs en genomgÄng av olika former och typer av demandgarantier. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en jÀmförelse mellan de accessoriska borgensgarantierna och demandgarantierna. DÄ demandgarantier har behandlats mer ingÄende i utlandet, sÄvÀl avseende rÀttspraxis som doktrin, företas ocksÄ en genomgÄng av utlÀndsk behandling av dessa garantier.

Ungdomsarbetslöshet: en kartlÀggning över ansvarsfördelningen

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt angÄende ungdomar som Àr arbetslösa och kartlÀgga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och förÀldrar. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr traditionell rÀttsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har Àven intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det Àr viktigt att kommunerna tar ett fullstÀndigt ansvar för skolan.

FastighetsmÀklarens ansvar vid abstrakta fel i förmedlad fastighet

Det stÀlls stora krav pÄ mÀklarens handlande, han ska följa lag och handla enligt god fastighetsmÀklarsed som har utvecklats i praxis. Med anledning av detta har jag i min uppsats undersökt om fastighetsmÀklaren kan bli skadestÄndsskyldig och i sÄ fall under vilka omstÀndigheter. Jag har anvÀnt mig av traditionell juridisk metod d.v.s. studerat och analyserat lagtext, förarbeten, doktrin samt praxis. De gÄnger dÄ mÀklaren dömts att betala skadestÄnd har det oftast berott pÄ att mÀklaren inte uppfyllt sin rÄdgivnings- och upplysningsplikt och varit medveten om eller misstÀnkt att det förelÄg nÄgot fel.

Normhierarkin mellan skatteavtal och svenska interna regler - Vilka regler ska ges företrÀde vid regelkollision?

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Integritetsskyddet vid hemlig teleavlyssning och hemlig rumsavlyssning

ÄndamĂ„let med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur reglerna för anvĂ€ndandet av hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrĂ„ng i den personliga integriteten. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta ville jag sedan undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka ta stĂ€llning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige ser ut. Praxis pĂ„ omrĂ„det Ă€r mager och det har gjort att jag istĂ€llet anvĂ€nt mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del anvĂ€nt mig av Ă€r rĂ€ttegĂ„ngsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig i vissa delat innehĂ„ller brister som mĂ„ste ses över för att det ska vara möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvĂ„ngsmedel i Sverige..

Integritetsskyddet vid hemlig teleavlyssning och hemlig rumsavlyssning

ÄndamĂ„let med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur reglerna för anvĂ€ndandet av hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrĂ„ng i den personliga integriteten. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta ville jag sedan undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka ta stĂ€llning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige ser ut. Praxis pĂ„ omrĂ„det Ă€r mager och det har gjort att jag istĂ€llet anvĂ€nt mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del anvĂ€nt mig av Ă€r rĂ€ttegĂ„ngsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig i vissa delat innehĂ„ller brister som mĂ„ste ses över för att det ska vara möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvĂ„ngsmedel i Sverige.

IRA och de grundlÀggande förmÄgorna

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Bortförda barn

Syftet med vÄr uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras nÀr ett barn olovligt har förts bort eller kvarhÄllits i en annan stat. 1980 Ärs Haagkonvention och 1980 Ärs EuroparÄdskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppvÀxt i en invand miljö. MÄnga lÀnder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkstÀllighet och erkÀnnande av utlÀndska vÄrdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjÀlp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning pÄ Internet, och utvalda rÀttsfall har vi förstÄtt hur lagen tillÀmpas i praktiken och vad begrepp sÄsom ?beaktansvÀrda skÀl? och ?hemvist? innebÀr.

Avtalsservitut: Servitutsrekvisitens innebörd

Denna uppsats Àr Àmnad att klargöra innebörden av servitutsrekvisiten som Äterfinns i 14 kap. 1§ JB och som reglerar upprÀttandet av avtalsservitut. I uppsatsen diskuteras ocksÄ om anvÀndandet av servitutsrekvisit Àr tillrÀckligt för att avgöra om avtalsservitut kan godkÀnnas. Det finns de som menar att det istÀllet borde faststÀllas ett antal fall dÀr avtalsservitut kan fÄ tillÀmpas. Genom att studera förarbeten, lag, praxis och doktrin har jag tolkat och sammanstÀllt den tilltÀnkta anvÀndningen av avtalsservitut och kommit fram till att utan servitutsrekvisiten skulle det inte finnas möjlighet att finna nya anvÀndningsomrÄden för avtalsservituten.

Nedskrivning, reversering och uppskrivning i skatterÀtten : En studie av fyra tillgÄngsslag

PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.

AllemansrÀtt i Sverige och Norge

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den politiska debatten i Sverige sett ut över tid och pÄ sÄ sÀtt söka klarhet i varför Sverige inte följt Norges exempel och specificerat allemansrÀttens innehÄll genom lagstiftning. Ansatsen med uppsatsen Àr komparativ och undersökningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, motioner, debatter, utredningar och doktrin frÄn Sverige och Norge. Resultatet visar att en eventuell allemansrÀttslig lagstiftning Àr en omdebatterad frÄga i Sverige. De argument som anvÀnds mot en svensk allemansrÀttslig lagstiftning i den politiska debatten diskuterades Àven i det norska lagstiftningsarbetet som resulterade i ?Friluftsloven?.

USA Counterinsurgency VS. Galula

SÀkerhetslÀget i Afghanistan har försÀmrats pÄ senare Är och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis pÄ mÄnga olika saker men jag har valt att titta pÄ den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljÀra konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjÀmfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljÀr konflikt? För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn Galulas teori för att jÀmföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta pÄ olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen sÀger om dessa.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->