I den svenska sjukförsäkringen har längden på sjukfallen ständigt ökat sedan 1980-talet. Denna trend har politiker försökt vända för att istället få fler människor tillbaka till arbete. Syftet med uppsatsen har varit att se på vilket sätt en attitydförändring skett hos lagstiftaren över tid i sjukförsäkringen. För att uppnå detta har flera mindre frågeställningar besvarats för att ge konkreta exempel som stöd. Utvecklingen har gått från att sjukförsäkringen främst handlat om trygghet vid inkomstbortfall på grund av sjukdom, till att handla om arbetslinjen.

Syftet med mitt arbete är att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var gränserna för nödvärn går. Jag har även undersökt hur långt gränserna för nödvärn sträcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svårligen kunnat besinna sig? tillämpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gå igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrättens område. Vad gäller nödvärn, putativt nödvärn samt nödvärnsexcess är det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gått igenom då det i sig inte ger en tillräcklig bild över området.

Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rätt att provocera personer att begå brott har länge varit en infekterad fråga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir också frågan om polisens möjlighet att själv få provocera andra till att begå brott intressant. Detta arbete behandlar primärt om vilken ställning brottsprovokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgångspunkt två perspektiv. Dels den provocerandes, där framförallt tillåtligheten av brottsprovokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en provokation.

Denna uppsats har som målsättning att på ett enkelt och överskådligt sätt redogöra för den gällande rätten som finns inom området kritikrätt, uppsatsen bygger till stor del på den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom området. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen även andra rättskällor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör både begränsar och möjliggör kritik från arbetstagaren mot arbetsgivaren. Områden som tas upp i uppsatsen är bland annat sekretess, allmänhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhållande till främst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundärt i förhållande till reglerna om otillbörlig marknadspåverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden då man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa gränsvärden, antingen vad gäller rösträtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. Härigenom främjas transparensen på marknaden. Budplikt innebär en skyldighet att rikta förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i ett noterat bolag när man uppnår 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten är betydligt mer ingripande än flaggningsplikten.

Att adoptera en hund från en förening som omplacerar hundar, handlar om att man tar sig an en hund och vårda den som sin egna i resten av hundens liv. Avtalen som tillämpas vid omplacering av hundar, anses av föreningarna vara en så vedertagen avtalsform att en närmare beskrivning av den juridiska ställningen inte uttryckligen beaktas. Syftet med uppsatsen var att försöka fastställa vilken avtalstyp som kan aktualiseras och som kan fungera normbildande. För att kunna fastställa avtalstypen har jag dels behövt se till rättskällorna lag, praxis och doktrin, men även till näraliggande avtalsområden och skatterättsliga aspekter. Efter att granskat och analyserat all relevant källitteratur, har jag kunnat konstatera att det är svårt att fastställa en avtalstyp som kan tillämpas på alla adoptionsavtal.

En kommun är ett visst territorium inom Sveriges gränser som har en självstyranderätt inom vissa speciella områden. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestämmer vad en kommun får göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om kommuner, reda ut inom vilka gränser de får agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affären. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebär studier av lagtext, doktrin och rättspraxis.

Den här uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspåverkan. Det huvudsakliga syftet med studien är att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skärpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, då Sverige trädde in i EG.

Uppsatsen har syftat till att undersöka och kartlägga den rättsliga regleringen av strandskyddet i allmänhet och reglerna om dispensfrågor i synnerhet. Fokus i denna uppsats har därför varit att ingående redogöra för de olika dispensmöjligheterna som sedan 2009 finns angivna i lagtext. Syftet har även varit att kortfattat beskriva strandskyddets historiska utveckling. Undersökningen har genomförts genom att studera aktuell lagtext för området, samt undersöka förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet har främst visat på ett ökat inflytande för kommuner vad gäller dispensprövningar.

Köp mellan privatpersoner, civilköp, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Stor ovisshet råder dock om de krav köplagen ställer på privatpersoner. Lagtexten gör ingen skillnad på näringsidkare och privatpersoner utan det är genom förarbeten, praxis och doktrin som dessa skillnader framträder. Vi har genom användning av dessa källor i detta arbete utrett hur köplagen fungerar på köp mellan privatpersoner. Jämförelser mellan 1905 års köplag och 1990 års köplag har visat på stora skillnader i regleringen av civilköp och vi har diskuterat frågan om den senare lagen har utgjort en förbättring eller försämring.

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.

I Sverige finns idag ett stort antal förorenade områden som är i behov av sanering för att förhindra skada på naturen och människors hälsa. Även inom EU har detta problem uppmärksammats och därför har det upprättats ett miljöansvarsdirektiv för att få förorenaren att ansvara för kostnaderna för saneringen av dessa områden. Syftet med uppsatsen var att granska regeringens implementering av miljöansvarsdirektivet i svensk rätt. För att nå resultatet har i första hand granskat regeringens proposition, ett utvidgat miljöansvar, och miljöansvarsdirektivet. Vidare har vi även behandlat lagtext, SOU, praxis och doktrin.

I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas.