Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där Djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med Djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur Djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter Djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan Djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till Djur, känslan av att vara behövd och Djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; Djur istället för människor. Resultatet av studien visade att Djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med Djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling.

I denna uppsats utreder jag två olika kristna sätt att se på Djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste kristna synen på Djur, som jag har valt att kalla för den traditionella kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och Djurvänlig kristendoms syn på Djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrån en hermeneutisk metod. Den alternativa kristna synen skänker Djuren en större betydelse i den kristna läran än den traditionella synen på Djur.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som läste för en specialtränad hund, väcktes vår nyfikenhet för möjligheten att använda sig av Djur i undervisningssyften. Vår utgångspunkt är att studera hur barn kan träna upp sina läsfärdigheter. Avgränsningen i studien innebär att vi har för avsikt att studera yngre barns, i årskurs 2, upplevelser av att läsa högt för ett Djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, där 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att läsa för ett Djur. I resultatet har det framkommit att när eleverna talade om läsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att läsa för sin hund.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda Djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda Djur och Djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda Djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen Djur och människa ur historiskt perspektiv, hur Djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att Djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

Neospora caninum är en relativt nyupptäckt intracellulär protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mängd olika Djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi är inte helt känd. Det har gjorts få seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten från dessa tyder på att N. caninum inte är någon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra länder är parasiten mer vanligt förekommande.

Vi studerar människans kärlek till Djur i allmänhet och till hundar i synnerhet. En kärlek som tar sig många uttryck men som är kopplad till ett förmänskligande av hunden. Människan avlar och uppfostrar för att få den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i människans moderna samhälle. Djurens betydelse för människan är förändrat, från att ha varit objekt är Djuren idag subjekt.

Arbetsterapi ämnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter på människans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmåga, vilket är en förutsättning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlägga forskning kring Djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen Djuren har på individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsområdena Djurägarskap och Djurterapi.

Bakgrund: Djur har under väldigt många år varit en del av människans vardag från början i form av vakt och jaktDjur. Idag används Djuren mer som sällskap och familjemedlemmar. Hundar och människor har genom århundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. Många äldre personer har idag husDjur som enda sällskap när barnen flyttat ut och make/maka gått bort. När personen måste flytta till ett vårdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt Djur för att många vårdboende idag inte tillåter Djur där.

I Sverige har medellivslängden ökat under det senaste seklet. Detta ställer krav på en anpassning i samhället för att tillgodose den äldre populationens behov. SällskapsDjurs goda effekter på hälsan började uppmärksammas inom vården på 1700-talet. Idag används Djur i vården främst inom äldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar ligger i att förebygga hälsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men detfinns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur.Betande Djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som endel av lösningen på dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande Djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande Djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnära natur.Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar medbetande Djur.Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av bete: Floran ochfaunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av blandannat det tramp som marken utsätts för vid bete.Förvaltningarna använder betande Djur framför allt för att bevara denbiologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ettpedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnäragrönområdena.De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur medhjälp av betande Djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört bete.Betande Djur bedöms kunna användas i större utsträckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt attDjurens säkerhet kan upprätthållas..

Två experiment undersökte om en människa och ett Djur som far lika illa väcker olika mycket empati. I Experiment 1 fick 108 personer läsa en berättelse där antingen en man, kvinna, hund eller katt farit illa och därefter skatta sin empati. Män hade låg empati för såväl människor som för Djur. Kvinnor hade (1) mer empati än män oavsett offer, (2) mer empati för Djur än för människor, samt (3) något mer empati för hund än för katt. I Experiment 2 fick 69 kvinnor läsa en berättelse där antingen ett barn eller en hundvalp farit illa.

Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsDjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna Djur har på människor.Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsDjur har i omvårdnaden av den äldre människan.Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databasernaCinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsDjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsDjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med Djur.Resultat: Resultaten visar att sällskapsDjur har en viktig roll för många äldre människor.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda Djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda Djur och Djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda Djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen Djur och människa ur historiskt perspektiv, hur Djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att Djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda Djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda Djur och Djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda Djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen Djur och människa ur historiskt perspektiv, hur Djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att Djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt Djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa Djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga Djur.