Mul- och klövsjuka (MKS) är en av världens mest smittsamma Djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort Djurlidande. Sjukdomen drabbar både vilda och domesticerade klövbärande Djur. Orsaken är ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av västvärlden är fria från MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje år. Hur problemet behandlas skiljer sig därmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda Djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda Djur och Djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda Djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen Djur och människa ur historiskt perspektiv, hur Djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att Djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda Djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda Djur och Djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda Djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen Djur och människa ur historiskt perspektiv, hur Djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att Djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

Just nu pågår en debatt om huruvida Djur är lämpliga på cirkus. Argument emot Djur på cirkus säger bland annat att Djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att Djuren måste stå ut med ett odrägligt liv bara för att underhålla oss. Argument för Djur på cirkus är bland annat att Djuren på cirkus ofta har det bättre än till exempel våra sällskapsDjur som ofta får vara ensamma stor del av dagen. Det vi känner är att det ofta saknas tillräcklig kunskap i diskussioner om hur Djuren på cirkus lever och att det är svårt att kunna ta ställning till om Djur är lämpliga på cirkus eller inte, när vi inte har en objektiv grund att utgå ifrån. För att få en inblick i både domesticerade Djurs och mer exotiska Djurs liv på cirkus och kunna avgöra om något Djurslag eventuellt passar bättre än andra på cirkus, har vi valt att fördjupa oss i två domesticerade Djurslag (hund och häst) och tre icke- domesticerade Djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer på cirkusar i Sverige. Frågeställningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever Djuren på cirkus? ? Vilka lagar och bestämmelser skyddar cirkusDjuren och vad säger de? ? Hur lever de Djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka särskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är Djur lämpliga på cirkus sett utifrån hur de har utvecklats evolutionärt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan Djuren få av ett liv på cirkus? Utifrån dessa frågeställningar försöker vi hitta och sammanställa relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lämpliga olika Djurslag är på cirkus, samt ge en bas åt allmänheten för vidare diskussion..

Våra Djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar Djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos Djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka Djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om Djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husDjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husDjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till Djuren.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vad barnen i en femteklass har för tankar och känslor om Djur. Undersökningens metod och teori har sin grund i fenomenologi.Uppsatsens första del består av en teoretisk bakgrund, där befintlig forskning om Djurs nytta inom vård, rehabilitering och skola presenteras. Forskningen visar bland annat att hundar kan hjälpa människor med svår sjukdom att må bättre, både mentalt och fysiskt. Det har också fastslagits att hundar kan påverka barn med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter positivt i skolan. Forskning har också visat att barn som är vana vid Djur tenderar att få högre resultat i empatitest.Bakgrunden ger även information om svensk skollagstiftning, och hur denna lagstiftning kan sägas ge stöd åt användandet av Djur i det svenska skolsystemet.I uppsatsens andra del ges en förklaring till metoden som används i undersökningen.

Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen människa-Djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt Djurets uppfattning av människan där exempel på olika studier tas upp. Det förs även en diskussion kring olika Djurs medvetande. Härefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angående vad som händer i oss människor vid kontakt med Djur, där både sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. Här tas också forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter på oss människor upp. Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med Djurs hjälp kan ske inom olika områden såsom barn, sjukvård, äldrevård, på fängelser och med hjälp av hästar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive område redovisas här. Avslutningsvis beskrivs en modell för var och när eventuella Djurvälfärdsproblem kan uppstå.

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller Djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om Djur än om växter.

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husDjursägare tilldelar sina husDjur, och hur husDjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och Djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husDjur eller sällskapsDjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. HusDjursägarna tilldelar sina husDjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husDjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. HusDjuret behandlas omväxlande som ett Djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husDjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husDjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och Djuriskt.

I Sverige är demens den fjärde största sjukdomen och i världen förväntas nästan en fördubbling av incidensen ske till år 2030. Det är därför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som är effektiva på denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka Djurs hälsofrämjande effekter i vården av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes där tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvården visar på positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmåga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbättrad nutrition hos dessa individer.

Studien undersöker berättelser om Djur i de isländska tåtarna. Materialet består av samtliga fyrtionio tåtar i islänningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet är dels att ta fasta på Djurens roller och funktioner i berättelserna, och dels att jämföra dessa över tid för att upptäcka eventuella förändringar vad beträffar Djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mån det är möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att Djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gåvor, måltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framåt och i samband med fara för människors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berättelserna.

Syftet med denna uppsats är att behandla relationen mellan Gud, människa och Djur i Bibeln och hur den kan förstås.Uppsatsen belyser bibelförståelse och skrivs inom ämnet Kyrkovetenskap. Den behandlar synen på Djur inom kristendomen, dvs främst i Bibeln. Behandlingen av Djur inom andra religioner och kulturella kontexter belyses inte. Min uppsats är främst en kritisk studie av Bibeln och dess tillämpning med särskild hänsyn till hästen, hunden och svinet. Dessa tre Djur är mitt huvudstudium.

Trypanosomiasis hos Djur, Nagana, är ett problem för Djurhälsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama Djur och människor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. Många olika åtgärder vidtas för att motverka problemet, både storskaligt och lokal nivå. Dessa kan bestå i både kontroll av tsetseflugorna och bekämpning av parasiten direkt.