Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake ? frågan om vad som står på spel.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka anva?ndares relation till intrana?t pa? sin arbets- plats fo?r att identifiera vilka faktorer som kan leda till underanva?ndning. Studien baserar sig pa? en underso?kning vid Uppsala Universitet da?r deras intrana?t Medarbetarportalen inte uppna?r den grad av anva?ndning som var o?nskad.Metod: Detta a?r en kvalitativ studie da?r det empiriska materialet samlats in genom semistrukture- rade intervjuer. Bearbetning av empiri och analys har tilla?mpats genom metoden Me- ningskategorisering.Material: Nio semistrukturerade intervjuer genomfo?rdes totalt.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

After having worked within the preschool and it?s system for a number of years, we have often reflected over the fact that many educators tend to look at children with language difficulties in several different ways, and many of them being conflicting. Something that might contribute to this problem is the fact that the term itself, language difficulties, is defined differently between individuals, who in turn affects the way educators and preschools deal with the problem.The aim of this study is to create an understanding of the problems related to language difficulties, and how it is being dealt with within the preschool environment. To achieve this we have chosen to work within a qualitative research approach, alongside a discourse analysis. The selection of informants we have chosen consists of ten, qualified educators.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rstaa?rsstudenter pa? Ho?gskolan i Halmstad anva?nder Facebook fo?r att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger pa? kvalitativa individuella intervjuer med fem fo?rstaa?rsstudenter. Studiens huvudresultat a?r att det verkar vara viktigt fo?r fo?rstaa?rsstudenter att anva?nda Facebook fo?r att ba?ttre komma in i den nya studietillvaron.

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Denna studie underso?ker ha?llbart ro?stanva?ndande. Underso?kningen go?rs genom en kvalitativ enka?tstudie i vilken fem sa?ngpedagoger svarar pa? hur de arbetar med sina elever fo?r att bygga upp det de anser a?r sund ro?stteknik som fo?rebygger ro?sttro?tthet. Underso?kningens resultat indikerar att det finns tva? viktiga faktorer i sund ro?stteknik: att sa?ngaren a?r medveten om hur ro?sten fungerar, det vill sa?ga dess anatomi och fysiologi, samt att sa?ngaren ka?nner till sin ro?sts begra?nsningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrån ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framställs i dessa artiklar. Uppsatsens frågeställningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i så fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna påverka hemlösas identitet? Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap används olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar från GP som har samlats in med hjälp av Internet.

My intention with this essay has been to examine how men?s tears are portrayed in three chosen films and what their crying does to their masculinity. In my analysis I have used the concept of hegemonic masculinity. I have worked from the assumption that in our culture men?s crying is problematic in some sense.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.