M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

The aim of this Masters thesis is to examine the view of funding and sponsorship of culture within Swedish governmental cultural policy. The main issue is to discover changes in attitude towards funding and sponsorship of culture by comparing the discourse of cultural policy in the 1970s with the discourse of cultural policy in the 1990s. The theoretical and methological starting point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory. Another theoretical starting point is Danish cultural policy reasearcher Dorte Skot-Hansens theories of the development of cultural policy in the Nordic countries, and Norman Faircloughs, of critical discourse analysis, theory of the marketization of discourse. Four governmental cultural policy documents, two from the 1970s and two from the 1990s, are analysed through a model loosely based on Laclaus and Mouffes idea of nodalpoints and elements constituting a discourse.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

Denna studie är ett alternativt synsätt på en kommuns mångfalds- och jämställdhetsfrämjande. Vår uppsats är en diskursiv analys av de normativa föreställningarna kring begreppen "mångfald" och "jämställdhet" med vilken vi uppmärksammar hur det till synes positiva mångfalds- och jämställdhetsfrämjandet i själva verket inbegrips av negativa inslag.Vi granskar inte bara hur interaktionen fungerar mellan dessa värdeladdade begrepp utan också effekterna därav. Studien avgränsar sig till Landskrona kommuns mångfalds- och jämställdhetspolicys, med intervjuer som kompletterande inslag, genomförda med strategiskt utvalda representanter från kommunen. Genom den här uppsatsen uppmärksammas de bristfälliga perspektiven som råder över begreppen "mångfald" och "jämställdhet". Dels belyser vi hur begreppen i sin samverkan interagerar som exkluderingsmekanismer och reproduktioner av rådande maktförhållanden.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys.

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter.

The intention of this essay is to inquire into the (re-)constitution of gendered/sexed identities in a gothicistic discourse. The used material is the work Atlantica, chapter 5, vol. 2, written by the Swedish historian/Medical professor Olof Rudbeck. I have chosen this chapter for its description of mythological characters relationship with the earth, the sun and the moon. A description based on a concept of strength and reproduction as gendered characteristics.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

The Security Council?s resolution 1325 addressed the major negative impact that armed conflict has on women and children. This in turn complicates the Council?s work on maintaining international peace and security. The resolution therefore highlights women?s rights as participants in peace- and conflict processes.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.