Diskursiv närstudie av förskolans reviderade läroplan
Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen
bygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolan
inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen.
Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen av
Lpfö98?
Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av den
reviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nya
och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya
och den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur ofta
olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter
begreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiska
angreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt för
att analysera en text eller företeelse. Det genealogiska angreppssättet innebär att man tar
fokus i den dagsaktuella debatten medan det arkeologiska angreppssättet innebär att
man tar fokus i hur begreppet eller företeelsen växt fram historiskt.
Djupläsning av läroplanerna visar att de huvudsakliga förändringarna mellan den nya
och den gamla versionen av Lpfö98 var att det i den senaste versionen läggs en mycket
större fokus på barns språkutveckling och tillägnande av en tidig ämneskunskap.
Förskollärarna får huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten och det läggs en
mycket större fokus på dokumentation och bedömning.