I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Utgångspunkten för denna studie är att arbete och studier är och förblir en stor del av människors identitet. Idag är arbetslösheten bland unga hög och inte alla väljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi ämnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstås utifrån rådande diskurser i dagens senmoderna samhälle. Frågorna denna studie har för avsikt att besvara är: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer påverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstås utifrån det senmoderna samhället och rådande diskurser? Metoden är kvalitativ i form av livsberättelseintervjuer av åtta unga vuxna i åldrarna 20-29 år som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå. .

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer kring hälsa och ohälsa som förmedlas i tidningsartiklar under året 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrån Foucaults tankar om governmentality. Avsikten är att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstå ?hälsohets? utifrån ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjälp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.

Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Bakgrund:När man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgång i skolan och undervisningen. I såväl Lpo94 som Lgr11 framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och få möjlighet att utvecklas på bästa tänkbara sätt utifrån de individuella förutsättningar man har. För att skolan skall kunna säkerställa att varje elev får det stöd han/hon är berättigad till används olika former av dokumentationsverktyg och åtgärdsprogrammet är ett väletablerat sådant. Ett åtgärdsprogram skall upprättas då en elev riskerar att inte nå upp till målen för utbildningen och dokumentet skall behandla såväl individ-, grupp- som organisationsnivå.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.

I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Bakgrund: Allt fler barn anses idag ha någon form av skolsvårigheter och vara i behov avsärskilt stöd. För att få detta stöd upprättas ett åtgärdsprogram där problemet preciseras,elevens behov beskrivs, målsättningar sätts och förslag på åtgärder ges.Syftet med denna uppsats är att belysa åtgärdsprogram som praktik, dvs. hur elever beskrivs iprogrammen samt att problematisera möjliga konsekvenser av detta.Frågeställningarna som behandlas är:1. Vilka diskurser förekommer om idealeleven i de undersökta åtgärdsprogrammen?2.