Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angående barnperspektiv och barnets bästa inom den sociala barnavården genom att jämföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavården. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som både teori och metod, av de ovan nämnda dokumenten. Resultatet säger mig att den forna diskursen framhävde vårdnadshavarnas rättigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rättigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsäkra ett barnperspektiv framhålls vikten av delaktighet.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

Sammanfattning Studiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta.

Forskning visar att samhället efterfrågar att förskolan ska hålla en hög kvalitet och utifrån läroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete där barnens utveckling och lärande följs upp. Forskning visar även att kvalitetsbegreppet är komplext och uppfattas olika beroende på perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte är att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och föräldrar samt hur de förhåller sig till begreppet. Studien belyses utifrån en diskursanalytisk forskningsansats där det insamlade materialet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frågeformulär med nio föräldrar.Resultatet visar att två samexisterade diskurser framträder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, där barnen och föräldrarnas trygghet, glädje och välbefinnande är i fokus. 2) Lärande diskurs, där barnens lärprocesser mäts i förhållande till läroplanen.Slutsatsen utifrån resultatet visar att det är viktigt att skapa en förskola för barnen och därmed utgå från barnens perspektiv på verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling.Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar är:1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet?2.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.