AbstraktStudien ifrÄgasÀtter huruvida diskrimineringslagens Àr tillrÀcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts sÄ vÀl som rÀttsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhÀllet.

Bakgrund: Globalt sett Àr HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora pÄfrestningar pÄ varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vÄr tids mest stigmatiserande sjukdom dÄ den Àr kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrÄn ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Företagets policy spelar en viktig roll nÀr det gÀller instruktioner till rekryteraren. En rÀttvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas pÄ lika villkor kan tÀnkas leda till mindre diskriminering vid anstÀllningar. En lojalitetspolicy, Ä andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna mÄste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk hÀrkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation stÀller frÄgor som Àr relaterade till sociala förmÄgor istÀllet för kompetensrelaterade frÄgor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms pÄ irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkÀt som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rÀttvise- eller en lojalitetspolicy.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

SammanfattningSyfte: Att fÄ en fördjupad förstÄelse av hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas mÄste lÀra sig att leva med sjukdomen samt hantera omvÀrldens reaktioner och vÀrderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktÀr.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillÀmpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhÄllningssÀtt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende pÄ vilka copingstrategier som de tillÀmpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hÀlsa och vÀlbefinnande..

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

En av de största förÀndringarna som har skett i det moderna Sverige Àr att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar pÄ att invandrarnas position pÄ arbetsmarknaden har försÀmrats under Ären och prognoser visar pÄ att nedÄtkurvan lÀr fortsÀtta. DÀrför har nÄgot som kallas för instegsjobb införts för att förbÀttra positionen pÄ arbetsmarknaden för grupper som stÄr utanför. Enligt arbetsförmedlingen Àr antalet deltagare inom instegsjobb lÀgre Àn vad som förvÀntades. Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har nÀr det gÀller att fÄ ut de nyanlÀnda i arbetsmarknaden. Vi vill ocksÄ veta hur processen ser ut frÄn den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

DÄ flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan Äterfinns sÄvÀl som i lÀromedel och i skolan som institution sÄ syftar detta arbete till att analysera om Àven nyproducerade lÀromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan frÄn lÀrarutbildningen, kan sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla diskriminerande strukturer. Detta arbete Àr framförallt inriktat pÄ begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod anvÀnds en innehÄllsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot lÀromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal Àven Àr berÀttigade nÀr lÀromedel frÄn 2012 analyseras. Det Àr framförallt nÀrvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sÀgas skapa maktojÀmlikheter i lÀromedlen.

Denna studie bygger pÄ sju invandrarungdomars förestÀllningar om möjligheter och svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien stÄr sÀrskilt ungdomarnas berÀttelser om de vÀgval de gjort, som de stÄr inför och som de skulle vilja göra, nÀr det gÀller att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpÄ dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som anvÀnts för att tolka och analysera ungdomarnas berÀttelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundÀra karaktÀristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de kÀnner sig motarbetade och förbisedda pÄ arbetsmarknaden.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.