Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsÀttning, nÀtverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram pÄ en begrÀnsad geografisk yta och bestÄr idag ca 7 500 företag. MjÀrdevi Science Park Àr en av de snabbast vÀxande teknikparkerna i vÀrlden, varför vi anser att en jÀmförelse av de bÄda arbetsmarknaderna Àr intressant. Syftet Àr att med utgÄngspunkt frÄn de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jÀmförelse med arbetsmarknaden i MjÀrdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det Àr som gör en teknikpark ekonomiskt framgÄngsrik.

Uppsatsen undersöker situationen pÄ arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivares vilja att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar sÀrskilt med att fÄ ut funktionsnedsatta pÄ arbetsmarknaden har det gÄtt att fÄ en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör lÀnken mellan personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta bÄda perspektiven. Undersökningen strÀvar ocksÄ att ta reda pÄ vilka metoder förmedlarna anvÀnder för att pÄverka arbetsgivares anstÀllningsbenÀgenhet och funktionsnedsattas anstÀllningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar Àr en del av en allmÀn kunskap om funktionsnedsatta anvÀndes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger ocksÄ en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, frÄn att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förÀndra mÀnniskors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsÀttning, sÀrkskilt de med dolda funktionsnedsÀttningar som ocksÄ har nedsatt arbetsförmÄga, har en svÄrare situation pÄ arbetsmarknaden Àn andra mÀnniskor.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

 Åldersdiskriminering Ă€r en relativ nykomling inom fĂ€ltet av likabehandling. Vid Ă„rsskiftet infördes ett förbud mot Ă„ldersdiskriminering dĂ€r Ă„lder inte ensamt fĂ„r utgöra en sĂ€rbehandling av en arbetstagares rĂ€ttigheter. Trots förbudet finns avsevĂ€rt mĂ„nga undantag. Detta innebĂ€r att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rĂ€ttfĂ€rdigas. Vissa av de svenska bestĂ€mmelserna, i bĂ„de lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrĂ€ttandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebĂ€ra att de regler som Ă€r Ă„ldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen.

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom Àldreomsorgen har om Àldre personer med en annan sexuell lÀggning Àn den rÄdande heteronormativa. Syftet var Àven att förstÄ hur heteronormativitet ser ut inom Àldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie anvÀnts. Intervjuer med sex enhetschefer pÄ Àldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering anvÀnts.

Sammanfattning: Ungdomar med utlÀndsk bakgrund har enligt tidigare studier sÀmre förutsÀttning i skolan, arbeten och inom rÀttsvÀsendet, pÄ grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhÀllet, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstÄr diskriminering i bland annat skolan. Till vÄr undersökning anvÀnde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som anvÀnds i analysen av det empiriska materialet. VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen har varit att ta reda pÄ varför diskriminering och rasism sker i samhÀllet. Vi hade ett antal frÄgestÀllningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhÀllet utifrÄn deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus nÄgon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhÀllet?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende pÄ deras vilken vÀrldsdel de kommer ifrÄn? PÄverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhÀllet?        För att besvara dessa frÄgestÀllningar, delade vi ut enkÀter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i Äldrarna 16 ? 24 Är i olika skolor.

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de tvÄ utbyggnaderna 2008-2009 pÄverkade arbetsmarknaden i form av sysselsÀttning, arbetslöshet, lÄngtidsarbetslöshet och sysselsÀttning i Äldersgruppen 55-64 Är. Med utgÄngspunkt frÄn en tillÀmpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, sÄ görs en difference-in-differences analys av reformens tre första Är i jÀmförelse med tre Är innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt pÄ arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder pÄ att effekten blir en minskad aktivitet pÄ arbetsmarknaden..

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (TĂ€by, ÖsterĂ„ker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms lĂ€n anvĂ€nder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna Ă€r ambitionen att förkorta perioden för de nyanlĂ€ndas etablering pĂ„ arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes Ă€r kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal frĂ„n kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt fĂ„ ut de nyanlĂ€nda flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn pĂ„ kartlĂ€ggningen av kompetensen hos de nyanlĂ€nda. Flyktingkvinnor har generellt sett sĂ€mre förutsĂ€ttningar pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella Ă„tgĂ€rder vidtas för att stödja deras framsteg till sjĂ€lvförsörjning..

Denna uppsats belyser att det inte Àr alldeles enkelt alla gÄnger att komma in pÄ arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat Ätta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gÄ frÄn utbildning till arbetsmarknaden inom det omrÄde de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poÀng. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna anvÀnder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning Àr att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnÀtverk, Älder och arbetslivserfarenhet.

Personer med funktionshinder har svÄrt att fÄ anstÀllning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade Àr ett försök att synliggöra rÀttigheten att fÄ sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrÄn en kvalitativ ansats nÄ ny förstÄelse för omrÄdet funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med Ätta personalchefer, hÀlften var statligt anstÀllda och hÀlften privat.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

VÄrt examensarbete syftar till Att se Vilka satsningar Regeringen gör för Att FÄ arbetssökanden tillbaka in pÄ arbetsmarknaden. I vÄr fallstudie vill vi se Vilka mÄl VÄr utvalda Arbetsförmedling har, Vilka medel Regeringen tilldelar Arbetsförmedlingen, samt Vilka effekterna blir. Detta bindemedel vi Samman med Ett arbetsmarknadspolitiskt program, jobb-och utvecklingsgarantin..

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör fÄ kÀnnedom om vilka krav som kommer att stÀllas pÄ dem efter avslutade studier. De bör Àven fÄ kÀnnedom om Bolognaprocessens inverkan pÄ utbildningsstrukturen och om det kommer att förÀndra arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats Àr att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan pÄ Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger pÄ sekundÀrdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha nÄgon större inverkan pÄ arbetsmarknadens krav pÄ ekonomer i VÀsterÄs. Arbetsmarknaden i VÀsterÄs Àr ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott pÄ ekonomer. Erfarenhet Àr det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av Älderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar pÄ den yngsta och den Àldsta Äldersgruppen pÄ arbetsmarknaden. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för uppsatsen Àr ?Hur kan Älder förstÄs och anvÀndas inom sociologin??, ?PÄ vilket sÀtt anvÀnds och beskrivs Älder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen pÄ Älder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen Àr innehÄllsanalys och vi har anvÀnt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet bestÄr av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem dÀr en uppdelning mellan annonser sker, dÀr Älder beskrivs explicit eller implicit.