Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Studiens syfte Àr att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frÄgar om studenters prestationer bedöms olika pÄ grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillÀmpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi anvÀnder data bestÄende av betygslistor frÄn tre stora delkurser inom Àmnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som strÀcker sig frÄn höstterminen 2007 till och med vÄrterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrÄn studenternas efternamn.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lÀra sig att se och förstÄ hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har Àmnet rasism komprimerats och förpackats i en lÀkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att nÀst intill ingen identifierar sig som rasist, nÀr de flesta av oss ÀndÄ Àr det..

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv pÄ arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstÄr i arbetet mot diskriminering eftersom det Àr en verksamhet som innebÀr kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar ocksÄ att det finns utrymme för förÀndringar i positiv bemÀrkelse eftersom makt genererar motstÄnd. Myndighetetens sprÄkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering pÄ nya sÀtt gÄr det att hÀmma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk i rapporten om romers rÀttigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Blockader anvÀnds för att tvinga fram kollektivavtal med smÄföretag, Àven om arbetstagarna pÄ företaget varken Àr intresserade av det eller Àr med i facket. Huvudregeln Äterfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare Àger rÀtt att vidta fackliga stridsÄtgÀrder, om annat ej följer av lag eller avtal?. HÀr intar smÄföretag ingen sÀrstÀllning gentemot större företag. Traditionen Àr stark nÀr det gÀller parternas möjlighet att sjÀlva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsÄtgÀrder pÄ arbetsmarknaden.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Bemanningsbranschen har lÀnge funnits i Sverige men det Àr inte förrÀn pÄ senare tid som den uppnÄtt den utstrÀckning som rÄder i Sverige idag. Arbetsmarknaden krÀver flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som hjÀlper till med etableringen av bemanningsföretag pÄ arbetsmarknaden. Studiens frÄgestÀllningar lyder enligt följande: ? Hur kommer det sig att bemanningsföretagen kan fortsÀtta vÀxa kontinuerligt? ? Vilket syfte uppfyller bemanningsföretagen gÀllande arbete? Resultatet av studien visar sex kategorier av signifikant betydelse för vilka faktorer som bidrar till etableringen och utveckling av bemanningsföretag i Sverige idag.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade. Undersökningen och sammanstÀllningen av enkÀten gjordes i e- val. VÄr undersökning visar att CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden.

Syftet för denna uppsats Àr att utreda och undersöka vad det krÀvs i ett ledarskap för att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden. Fokus för studien Àr att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anstÀlld samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden.Studien har Àven i syfte att bidra till den i nulÀget begrÀnsade forskningen kring Àmnet.Telefonintervjuer med chefer och bitrÀdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivÄ behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. UtifrÄn studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbÀttra utbildningen för cheferna..

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suverÀnitetsprincipen, inneburit att svenska bestÀmmelser pÄ den direkta beskattningens omrÄde mÄste vara förenliga med de grundlÀggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjÀnsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv kÀllskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nÀmnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta pÄ grund av att kostnader i direkt relation till förvÀrvandet av inkomsten Àr territoriellt avgrÀnsningsbara dÄ motsvarande intÀkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig sÄledes i en objektivt jÀmförbar situation med en obegrÀnsat skattskyldig enligt IL.

I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebÀr för individen. Studiens syfte Àr att förstÄ hur studenter pÄ högskolenivÄ ser pÄ de krav pÄ arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus pÄ begreppet anstÀllningsbarhet.FrÄgestÀllningarna berör individernas syn pÄ anstÀllningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt pÄ anstÀllningsbarhet. Arbetet Àr kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av Ätta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien anvÀnder Àr Sennetts (2007) kritiska reflektion pÄ individualiseringen, Allvin m.fl.

Syftet med uppsatsen Àr att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhÀllet, utifrÄn de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag Àven bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgÄr frÄn sju romska kvinnor som ingÄr i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att fÄ ett arbete. Jag har anvÀnt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och pÄverkar varandra dÄ kvinnorna (Äter)skapar sina identiteter för att förÀndra sina positioner i samhÀllet. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av fakta för att skapa en förförstÄelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhÀllet.