Sverige Àr ett av de lÀnder som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden i vÀrlden. AnstrÀngningar görs för att bryta denna seglivade trend. Malmö brandkÄr rekryterade under Är 2002 fem kvinnliga brandmÀn varav det utbröt kraftiga protester frÄn brandmÀnnen. En annan svensk brandstation har framgÄngsrik rekryterat tvÄ kvinnliga brandmÀn utan nÄgra större protester frÄn de anstÀllda. Jag fann det dÀrför intressant och relevant att belysa hur förÀndringsarbetet av brandmÀnnens attityder sett ut pÄ brandstationen.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring Àmnet diagnosen autism. Det kommer Àven en forskning kring vad forskningen sÀger om diagnosen autism idag. En framstÀllning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhÄllningssÀtt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnds i undersökningen Àr Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har sÀrskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fÄtt diagnosen autism.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur bra skolböcker i samhÀllsorienterande Àmnen lyckas förmedla en dynamisk och rÀttvis bild av Afrika. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av lÀroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mÄngfacetterad Àr egentligen den bilden? Ger lÀroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med mÀnniskor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild frÄn den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?LÀroboken Àr fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för lÀraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen pÄ ett övergripande sÀtt. Trots detta Àr det inte mÄnga som verkar intressera sig för lÀroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nÀmner vikten av att förstÄ bÄde det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mÄngfald.

FörÀndringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det Àr större krav pÄ individen att vara anstÀllningsbar. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för hur individer som Àr eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anstÀllningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmÄgan att fÄ ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anstÀllningsbarhet har förskjutits frÄn att vara samhÀllets ansvar till att lÀggas pÄ individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nÀtverk har fÄtt en större betydelse dÄ allt fler tjÀnster tillsÀtts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod dÀr jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin.

Normer och vÀrderingar samverkar för att forma mÀnniskorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som Àr viktigt och meningsfullt. Bland de frÀmsta identitetskÀllorna kan nÀmnas kön, sexualitet, etnicitet och samhÀllsklass. Medierna pÄverkar hur vi förstÄr olika samhÀllsfenomen och vilket förhÄllningssÀtt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott anvÀnds som ett samlingsbegrepp för rasistiska, frÀmlingsfientliga och homofobiska brott.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten Àr nu mer synlig och accepterad i samhÀllet pÄ grund av lagar och författningar. Inom HÀlso- och sjukvÄrden har alla rÀtt till likvÀrdig vÄrd, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vÄrdpersonal fortfarande en negativ syn pÄ patienter utanför heteronormen. DÀrför Àr det av vikt att sjuksköterskan fÄr en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

It is not unusual that women and children fall behind in development countries. It is not even unusual that these groups are exposed to all forms of discrimination due to the countries lack of capacity to erase poverty. We also know that women and children in a larger extent suffers from the shortage of proper health conditions. India is one of these countries. It is a country where women even before birth are exposed to discriminatory family planning.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) Ă€r en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som bĂ„de psykiskt och fysiskt pĂ„frestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhĂ€llet. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tĂ€tare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vĂ„rdpersonal. VĂ„rdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet frĂ„n vĂ„rdpersonal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Enligt UNHCR Àr anvÀndningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvÀrd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som Àr i överensstÀmmelse med allmÀnna normer och principer i internationell lagstiftning om mÀnskliga rÀttigheter. SkÀlen till detta Àr att skapa rÀttsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utstrÀckning skapa en sÀker stÀllning Ät utlÀnningar (prop. 1975/76 s. 67).

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Denna uppsats behandlar Àmnet studie- och yrkesvÀgledning med syfte att redogöra och fÄ en förstÄelse varför invandrare tenderar att hamna inom restaurangbranschen. För att uppfylla detta redogör uppsatsen för hur vÀgen till restaurangÀgare har sett ut för fem personer i centrala UmeÄ. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att förstÄ varför dessa restaurangÀgare valde restaurangbranschen istÀllet för andra alternativ som finns i samhÀllet.Studien har genomförts med fem intervjupersoner med fokus pÄ ett antal specifika intervjufrÄgor för att komma underfund med deras arbetsval. Litteratur har studerats för att fÄ en inblick i Àmnet om studie- och yrkesvÀgledning, restaurangbranschen, samt invandrares val i Sverige gÀllande arbetsmarknaden.Rapporten fyller ut ett gap inom ett outforskat Àmne. Ett flertal rapporter visar att större delen av mÀn, med hÀrkomst frÄn mellanöstern, Àr Àgare av restauranger i Sverige, orsaken till detta Àr det omrÄde denna rapport fyller ut.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) Ă€r en infektion som Ă€r spridd över hela vĂ€rlden. År 1981 dĂ„ HIV beskrevs för första gĂ„ngen associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland mĂ€n samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV frĂ„n bĂ„de allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vĂ„rdpersonal att vĂ„rda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vĂ„rdpersonal.