Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Den inre marknaden inom europeiska unionens grÀnser innebÀr mÄnga möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten vÀlja att etablera sig eller sÀlja sina varor eller tjÀnster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast vÀl, men naturligtvis kan problem ibland uppstÄ med tolkningen av gÀllande regler.

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

TjÀnstesektorn Àr den dominerande sektorn pÄ arbetsmarknaden i Sverige. PÄ Ikano Bank som Àr vÄrt fallstudieföretag rÄder problem vid tillvaratagandet av kundsynpunkter. Detta Àr problematiskt eftersom kunder Àr bland det viktigaste för ett tjÀnsteföretag. DÀrmed lyder vÄr problemformulering;Hur kan ett tjÀnsteföretag agera vid insamlande av kundsynpunkter?Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur en process kan gÄ till vid insamlandet av kundsynpunkter samt vid tillvaratagandet av dessa.I denna studie har vi presenterat materialet i fyra olika kategorier för att det ska bli tydligt och lÀtt att följa.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i vÀrlden Àr stor, nÀstan 25 % i vissa minoriteter och Àr ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mÄr. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att fÄ en sÄ bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar Àr valdes studier frÄn mÄnga delar av vÀrlden ut. InnehÄllsanalys gjordes och fyra teman framtrÀdde.

Denna uppsats syfte var att undersöka varför studenter sökt sig till mediepedagogutbildningen i PiteÄ och var de hamnat efter att de avslutat den. Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med bÄde före detta och nuvarande studenter men ocksÄ med utbildningsansvariga och tilltÀnkta arbetsgivare. För att göra undersökningen mer tillförlitlig sÄ har jag studerat liknande rapporter, uppsatser och forskning och haft ett nÀra samarbete med högskoleverket under resans gÄng. Resultatet visar att de studenter som sökt sig till utbildningen har haft ett gemensamt intresse av media och pedagogik och att det finns ett behov av studenterna inom ett flertal yrkesomrÄden efter avslutad utbildning. Samtidigt har det visat sig att utbildningen gÄr att utveckla ytterligare men att den redan idag hÄller den klass som man kan förvÀnta sig av en högskoleutbildning.

UtifrÄn personer födda pÄ 1970- talet diskuteras vilka faktorer det Àr som bidrar till att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse. Generationstillhörigheten pÄverkar attityden till arbetet och nya generationers vÀrderingar skiljer sig frÄn tidigare generationers. 70- talisterna Àr Àven speciella dÄ deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgÄng som endas kan jÀmföras med 20- och 30- talens depression. Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda pÄ 1970- talet kÀnner arbetstillfredsstÀllelse. Delsyften Àr att se om det finns könsmÀssiga skillnader i denna grupp samt skillnader pÄ dem födda i Sverige och utanför Sveriges grÀnser.

Det eftersöks stÀndigt nya medarbetare pÄ arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer Àr att publicera platsannonser. Detta Àr en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun anvÀnder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig pÄ individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer pÄ arbetet och dess uppgifter. I vÄr studie har vi fÄtt möjlighet att ta del av en vÀrmlÀndsk kommuns samtliga platsannonser frÄn Är 2007.

Denna studie fokuserar pÄ yrkeskunnandet pÄ Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesomrÄden samtinom fritids- och friskvÄrdssektorn och har yrkesutgÄngar som vÀktare, personlig assistent,elevassistent, personlig trÀnare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsÀttning. Eleverna uppmanas att skaffa sig bÄde en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för yrkeskunnandet pÄ nyaBarn - och fritidsprogrammet.

Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare Àr begrÀnsad och handlar frÀmst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare Àn Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet mÄste förstÄs utifrÄn de svÄra val som en svag position pÄ arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgÀngliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna Àr.

Bakgrund: Hiv/aids Àr en kronisk infektionssjukdom som drabbar immunförsvaret. Viruset smittar via blod, sÀdesvÀtska, slidsekret och via förlossning eller amning. Det Àr vanligt att hiv/aids smittade utsÀtts för stigmatisering. Stigmatisering innebÀr diskriminering och nedvÀrdering av redan utsatta grupper. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hiv/aids smittade personers upplevelser av stigmatisering. Metod: En litteraturstudie av kvalitativ ansats gjordes och den grundades pÄ fem sjÀlvbiografier. InnehÄllsanalysen var baserad pÄ en metod gjord av Dahlborg-Lyckhage (2012). Resultat: I resultatet fann författarna tre huvudkategorier: Hur drabbade stigmatiserar sig sjÀlva, Hur hiv/aids drabbade upplevde allmÀnhetens stigmatisering och Bristande förstÄelse frÄn omgivningen.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Bakgrund: Homosexuella personer i vÀrlden fÄr ofta erfara diskriminering, kÀnslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande frÄn vÄrdpersonal i samband med vÄrdmöten. Heteronormativt bemötande Àr vanligt i samhÀllet, vilket bland annat innebÀr ett antagande om att mÀnniskor Àr heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska sÀkerstÀlla att mÀnskliga rÀttigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mÀns erfarenheter och upplevelser av vÄrdmöten.

Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. MÄnga av dem kommer frÄn lÀnder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa mÀnniskor att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken Àr sÀrskilt utmÀrkande inom reglerade yrkesgrupper. TandlÀkare Àr ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandlÀkarexamen frÄn ett tredje land, mÄste dÀrför genomgÄ prövning och komplettering av sin kompetens för att erhÄlla svensk legitimation.

The study is a qualitative survey with the purpose to through interviews with Employment Office social workers examine their perception of possibilities and obstacles in the employment market for immigrants. This purpose is specified through two specific problems; how are cultural and ethnic affiliations portrayed in relation to what is perceived as Swedish in the communication with Employment Office social workers and whether they reckon that the specifications in the employment market are pragmatically or normatively motivated. The materials are presented using a social constructivist perspective and in relation to previously conducted research and our chosen theory. The results are presented and analyzed in themes. The main conclusions drawn from the interviews are that it primarily is the individual prerequisites that are central, but that structural factors also affect the entry into the employment market.