Arbetet Àr en kvalitativ undersökning av hur bemannings- och rekryteringsföretag gÄr tillvÀga i sina urvals- och rekryteringsprocesser. Sju diktafoninspelade intervjuer har genomförts med Ätta personer anstÀllda vid Malmöbaserade företag. De intervjuade arbetar med bemanning/rekrytering, vilket var ett urvalskriterium. Genom att undersöka företagens arbetssÀtt i ovan nÀmnda process, velat ta reda pÄ och belysa, om och i sÄ fall vilka problem som kan uppstÄ i denna. Problemen, som vi ser det, Àr fÀrgade av vÄrt teoriavsnitt, i vilket vi behandlar testverksamhet, psykologiska teorier samt diskriminering.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Syftet med studien Àr att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förstÄelse för hur samhÀllet bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten Àr att se om omgivningens bemötande pÄverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mÄngkulturella omrÄden. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgÄngspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stÀmplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande pÄverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mÄngkulturella omrÄden.

Bakgrund: MÀnniskor med fetma blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle. Tidigare forskning visar att mÄnga inom hÀlso- och sjukvÄrden har ett negativt synsÀtt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vÄrdarbetet tyngre och mer personalkrÀvande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes anvÀndes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har frÄn hÀlso- och sjukvÄrden.Resultat: TvÄ teman presenteras: Utsatthet och medmÀnsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd pÄ förhand, att inte fÄ stöd, en kroppsstorlek som begrÀnsar, bemött med respekt, att fÄ stöd.Slutsats: Patienter med fetma Àr en utsatt grupp inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

On the 1st April 2006 a new legislation came into effect in Sweden; The ProhibitingDiscrimination and Other Degrading Treatment of Children and Pupils Act (2006:67). TheAct is applicable to education and other activities referred to in the Education Act(1985:1100). This dissertation aims to examine how teachers work to combatdiscrimination, and establishes whether headmasters and teachers have changed their work procedures since the law came into force.In order to seek the answers to my questions I have conducted 8 qualitative interviews with headmasters and teachers from two schools in a community outside Karlstad, with both schools comprising of students from pre-school until year 6.Discrimination is not a new phenomenon in schools, but neither is the fact that it is theschools? responsibility to work against discrimination. Discrimination is still taking place,despite discrimination laws being clearly stated within the Education Act (1985:1100) andthe school curriculum.

Syftet med studien var studera och analysera, hur sjÀlvförmÄga pÄverkar mÀns och kvinnors ÄtergÄng till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ frÄga om motivation (n=31) personer som Àr i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar pÄ en tendens till skillnader mellan könen, medelvÀrdet skattades högre bland mÀn och korrelationen hos lÀngden av tid hos kompletterande aktör ökade sjÀlvförmÄga hos mÀn. Kategoriseringen formulerades pÄ en beskrivande nivÄ som ett uttryck vad kvinnor och mÀn har för mÄl med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) HÀlsa (3) Fysik förmÄga och aktivitet Àr viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: SjÀlvförmÄgans resultat i medelvÀrde har hela tiden visat att mÀn har en tendens till högre vÀrden i sjÀlvförmÄga Àn kvinnor.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frÄgestÀllning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de tvÄ kulturella vÀrldar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldern 15 ? 19 Är. Samtliga ungdomar Àr födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet pÄ grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser nÀr det gÀller deras etniska identitet.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilka metoder invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa anvĂ€nder för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Samt vill studien belysa vad som varit betydelsefullt för kvinnorna i denna process.FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: 1. Hur har kvinnorna frĂ„n Östeuropa gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden?2. Vad Ă€r det som har haft betydelse i denna process?Datainsamlingsmetoden Ă€r kvalitativ och baserat pĂ„ Ă„tta ostrukturerade intervjuer med invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa som har migrerat till Sverige i vuxenĂ„lder.Studien intar ett socialkonstruktivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och har makt och genus som teoretiska referensramar.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

Forskning pÄ vad som motiverar Generation Y Àr begrÀnsad dÄ generationen Àr relativt ny pÄ arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket förestÀllningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare stÄr inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.