Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar sÄvÀl i Sverige som globalt. Hiv Àr en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och Àr brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering Àr pÄtagligt i hela vÀrlden och skapar hinder för prevention, god vÄrd, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvÄrden. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes.

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.

Ambitionen med denna uppsats Àr att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhÀllet för personer med funktionsnedsÀttningar. Forskning visar att det Àr viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag Àr den grupp som har det svÄrast att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syfte Àr sÄledes att öka förstÄelsen för funktionshindrades situation pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrÀvan.

Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. ÖvergĂ„ngsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergĂ„ngen till marknadsekonomi, vilket Ă€ven var fallet för Slovenien. ÖvergĂ„ngsfasen i Slovenien prĂ€glades av uppsĂ€gningar pĂ„ grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gĂ€llande uppsĂ€gningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, bĂ„de i samband med och efter övergĂ„ngsfasen, har Slovenien lyckats fĂ„ ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan sjĂ€lvstĂ€ndigheten har utvecklingen pĂ„ arbetsmarknaden bland annat kĂ€nnetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, vĂ€xande servicesektor samt större flexibilitet.

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees? right to religious freedom next to employers? interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee?when accepting a contract of employment?have accepted certain restrictions of his or her religious freedom.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som Àr ett nÀrliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker Àven hur begreppet utanförskapÀr relaterat till arbetslöshet och fas 3, som Àr ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa mÀnniskor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvÀrda medborgaren.Forskningsmetoden som anvÀnds Àr kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap Àr en metafor för arbetslös; attvara utanför Àr att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebÀr att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Denna uppsats Àmnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger pÄ att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte fÄr det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar dÄ man riskerar att genom detta inte erkÀnna förekomsten av den rasism som finns i vÄrt samhÀlle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lÀgger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska Äsikter.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lÄng person kan pÄverka ett anstÀllningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de lÀngre. Den mÀter Àven huruvida den lÀngre personen kommer anses vara mer lÀmpad för en chefstjÀnst samt om den lÀngre personen tillskrivs fler positiva attribut Àn den kortare personen. Genom en enkÀtundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av lÀngd pÄ anstÀllningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, sÄ att den sökande framstod som lÄng i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen pÄ CV:et var anstÀllningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men ocksÄ operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.