Arbetslivet och frÄnvaron av arbete Àr en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pÄgÄr stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden och individen mÄste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan pÄ en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan pÄ dess identitetsskapande. NÀsta bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper pÄ arbetsmarknaden.

Den hÀr uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för intrÀde pÄ arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att fÄ fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen har varit: Vad innebÀr etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har frÀmjat respektive motverkat deras möjlighet att fÄ arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande?.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel stÀlls nya krav pÄ fackföreningarnas tjÀnster. FrÄn att under en lÄng tidsperiod ha kunnat vila pÄ den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna mÄste anta en ny roll och nya strategier för att överleva pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fackföreningar inom tjÀnstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll pÄ arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har anvÀnts har bestÄtt av handlingsprogram och videor frÄn TjÀnstemÀnnens Centralorganisation och dess tvÄ största medlemsförbund Unionen och Vision. PÄ materialet har vi utfört en diskursanalys dÀr Foucaults diskursbegrepp har stÄtt som teori.

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Under första halvan av 1990-talet pÄgick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra vÀrldskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar frÄn konfliktomrÄdet. I skenet av dagens flyktingströmmar frÄn konfliktdrabbade omrÄden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat intrÀde pÄ arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta Àr syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande pÄ arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. OmrÄdet för studien Àr begrÀnsat till GÀvle kommun.

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Syftet med den hÀr studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet pÄ arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivÄ och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna sÄg pÄ inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berÀttade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlÄsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin Àr insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.

Allt fler individer vĂ€ljer idag att utbilda sig pĂ„ högskole- och universitetsnivĂ„. Utbildningspolitikens mĂ„l Ă€r att öka inflödet av studenter i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed har stora satsningar gjorts pĂ„ utbildning. År 2014 har Sverige en budget pĂ„ 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men Ă€ndĂ„ gĂ„r det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gĂ„ng har det vĂ€xt fram ett intresse att studera vad som hĂ€nder pĂ„ arbetsmarknaden nĂ€r allt fler individer vĂ€ljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen gĂ€llande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse pĂ„ arbetsmarknaden idag.

Nyckelord: hĂ€lsofrĂ€mjande, hĂ€lsoutvecklare, folkhĂ€lsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?SĂ„ mycket mer Ă€n bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhĂ€lsovetenskapliga arbetsfĂ€ltet Ă€r en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhĂ€lsovetarnas villkor pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r fĂ„ och merparten av dessa Ă€r av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan Ă„ren 2004-2007 upplevde sin 3-Ă„riga utbildning pĂ„ HĂ€lsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av bemötandet av det hĂ€lsofrĂ€mjande perspektivet pĂ„ arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrĂ„gan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n HĂ€lsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och dĂ€refter genomfördes en innehĂ„llsanalys dĂ€r teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvĂ„rar möjligheten att professionalisera sig pĂ„ arbetsmarknaden dĂ€r det finns en del legitimitetssvĂ„righeter.

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrÄgorhar det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknaren tydlig bild vad gÀller innebörd pÄ arbetsmarknaden, men ocksÄ hosfolk i allmÀnhet. Syftet med denna studie var att undersöka huryrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sinyrkesidentitet samt hur andra mÀnniskors omdömen om yrket pÄverkardessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstruktureradeintervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuernaanalyserades med hjÀlp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet.

Flyktingar Àr personer som lÀmnat sitt hemland pÄ grund av förföljelse och flytt till ett annat land. Dessa löper större risk att drabbas av hÀlsobesvÀr Àn den övriga befolkningen i de vÀrdlÀnder de befinner sig i och enligt de mÀnskliga rÀttigheterna har de rÀtt till vÄrd. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att beskriva vilka hinder som finns nÀr flyktingar i industrialiserade lÀnder ska fÄ vÄrd. I denna litteraturöversikt ingick 13 artiklar som svarade mot syftet. Analysen visade att det finns flera hinder för att flyktingar ska fÄ och kunna ta emot vÄrd.

Tidigare forskning indikerar att deltidsarbeten har sÀmre arbetsegenskaper jÀmfört med heltidsarbeten bÄde i Sverige och internationellt. Deltidsarbeten har i tidigare studier ofta klassificeras som ?dÄliga? jobb. Med detta menas att arbetsegenskaperna skiljer sig ifrÄn den standard som gÀller för heltidsanstÀllda dÄ deltidsjobben kÀnnetecknas av lÄg kompensation, lÄg anstÀllningstrygghet, fÄ förmÄner, att arbetet Àr lÄg kvalificerat och att det har lÄg status i jÀmförelse med heltidsanstÀllningar. Kvinnor Àr överrepresenterade i deltidsanstÀllning och eftersom relativt fÄ mÀn jobbar deltid kommer studien följaktligen att fokusera pÄ kvinnor.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..