VÄrt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och BiskopsgÄrden pÄverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus pÄ mediernas makt och skildringar. Vi anvÀnde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar frÄn Angered och BiskopsgÄrden i Äldrarna sexton till tjugotvÄ Är. Vi genomförde en meningskoncentrering av vÄrt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjÀlp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stÀmpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stÀmplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen Àr att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Svensk arbetsmarknad Àr snedfördeladmellan mÀn och kvinnor. Tidigare forskning har visat att könsstereotypiskt sprÄk (agentic/communal) kan bidra till att upprÀtthÄlla denna snedfördelning, skapa statusskillnader mellan kvinnor och mÀn samt leda till diskriminering av kvinnor redan i en rekryteringsprocess. Med ett flerfaktoriellt experiment (N=194) av dubbel-blind-design med randomiserade deltagare undersöktes, huruvida bedömningen av en arbetssökande pÄverkas av könsstereotypiskt sprÄk, samt vilken attityd deltagarna hade till pronomenHen. Deltagare betingades med agentic eller communal platsannons samt en av fyra personbeskrivningar.Sedan skattades den sökandes agentic och communal egenskaper. Deltagarna svarade pÄ frÄgor gÀllande sexism samt uttryckte sin Äsikt om Hen.

Det Àr lÀtt att tro att det Àr problemfritt, ja till och med populÀrt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det Àr inte sant. För trots att mycket har hÀnt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste Ären sÄ krÀnks och diskrimineras fortfarande mÄnga pÄ sina arbetsplatser, Àven inom polisen. Vi vet ocksÄ att vissa grupper Àr mer utsatta Àn andra. Orsakerna till diskriminering och utestÀngning Àr i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för.

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

The right to non-discrimination is a fundamental part of human rights. Sweden has enacted legislation which prohibits employers from discriminating or harassing employees and job seekers. Swedish authorities also receive a substantial amount of complaints concerning ethnic discrimination in the workplace every year and there are volumes of research showing structural injustices related to discrimination. Despite these facts few employers have so far been found guilty of discrimination on ethnic grounds in Swedish courts.This thesis aims to shed lights on and analyse how the Swedish anti-discrimination legislation is utilised in the Swedish Labour Court regarding discrimination and harassment on ethnic grounds. On the basis that very few lawsuits brought on behalf of employees/job seekers have been successful it is hypothesized that there are problems either with the form of the legislation or the assessment of the court.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, pÄverkas av matchningsprocessen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjÀlp av linjÀr regression och metoden minstakvadratskattningen, Àven kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen Àr tvÀrsnittsdata frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i Àr den klassiska humankapitalteorin vars antagande Àr att utbildning Àr en investering för individen som höjer dennes produktivitet och dÀrigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning stÄr i relation till arbetets utbildningskrav, dÀr en överutbildad person fÄr avsevÀrt lÀgre avkastning för de Är som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jÀmförelse med en rÀtt matchad person.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

Positive action is measures that usually constitute discrimination but which are justified when achieving the purpose of an effective equality between people of the society. Positive action regarding gender is regulated in primary law, secondary law and case law of the EU whereas positive action regarding other discrimination groups is regulated in secondary law and negligible regulated in case law.There is a boundary between positive action and discrimination. Primary law gives little guidance on determine that boundary. Secondary law provides more advanced guidelines of how to determining were the boundary is.When determining were the boundaries lays between positive action and discrimination the guidelines given by the European court of justice in case law can be used. The majority of these guidelines are focused on positive action regarding gender.

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden Àr könssegregerad samt varför de flesta personer pÄ ledande befattningar i Sverige Àr mÀn. I bakgrunden presenteras tvÄ perspektiv pÄ vad som Àr manligt och kvinnligt. DÀrefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jÀmstÀlldhet pÄ dagens arbetsmarknad har de tvÄ perspektiven likhetsfeminism samt sÀrartsfeminism anvÀnts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tÀnkarna menar att könssegregationen och mÀnnens dominans har historiska och kulturella orsaker, som Àn idag finns inbyggt i samhÀllssystemet.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).